God följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling är en förutsättning för både en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för användaren. Bättre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid långtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, ålder 40-49 år, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabetesläkemedel.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Dagens förändrande värld skapar nya förutsättningar för våra organisationer, dess struktur och uppbyggnad, vilket ställer krav på anpassning av chefskapet/ledarskapet. Ledarskap är ett frekvent diskuterat ämne där nya trender kontinuerligt sätts i fokus. Idag finns det delade ledarskapet som ett alternativ till det traditionella ledarskapet och det är ett fenomen som blir allt mer förekommande inom organisationer. Det delade ledarskapet innebär att två eller flera delar på samma chefsposition. En organisation som implementerat detta är Södertäljepsykiatrin där ett unikt samarbete mellan de två huvudmännen, landstinget och kommunen, arbetar i avsikt att skapa en helhetssyn för patienten.

Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten.

Bakgrund och problem: Diskussionen om revisionsplikten har pågått i många år och åsikterna har varit delade. 2008 ska således en utredning om revisionspliktens framtid presenteras. Då flera studier har gjorts i ämnet har författarna valt att göra en litteraturstudie för att få på sätt få en bra bild av vad samtliga intressenter tycker.Syfte: Syftet är att få en övergripande bild av hur de som påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten ställer sig till slopandet och vilka effekter de tror att avskaffandet ska få för just dem.Metod: Tillvägagångssättet har bestått av att studera intervjuer från uppsatser med ordet ?revisionsplikt?. Av 86 olika uppsatser har de enligt författarna 30 mest relevanta uppsatserna använts.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 365 000 diabetiker. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som gör att de som har denna sjukdom behöver ha kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska. I denna kontakt är det viktigt att sjuksköterskan ser alla patienter som individer med olika behov. Diabetes typ II uppkommer bland annat på grund av övervikt, matvanor, stillasittande livsstil samt rökning. Behandlingen består av ändrade kost- och motionsvanor, tabletter eller insulin.

Degaardt, M & Rubensson, M. Postoperativt förlopp efter dagkirurgisk ljumskbråcksoperation. Uppföljningssamtal som grund för kvalitetsutveckling. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlade med hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Titel: Det delade spelandet ? om när dataspelet blir till videoFörfattare: Linn Bleckert och Emilia HåkanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor)Syfte: Studiens syfte är att undersöka delande av spelande. Detta med utgångspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år.Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande är två tätt sammankopplade aktiviteter.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvården kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gällande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sätt att hantera olika typer av beslut. Målet är således inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel på hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvården går tillväga när de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som när två eller fler chefer delar samma chefsposition och är hierarkiskt likställda. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer på två större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2014.