Sök:

Sökresultat:

236 Uppsatser om Delad uppmärksamhet - Sida 14 av 16

Vindkraft i motvind : En studie om kommunikation kring ett vindkraftprojekt

Etableringen av en vindkraftspark Àr sÀllan okontroversiell och involverar en stor mÀngd intressenter i form av företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner. I den hÀr Cuppsatsen studeras ett planerat vindkraftsprojekt pÄ MÀstermyr utanför Hemse pÄ Gotland. MÀstermyrprojektet Àr ett tydligt exempel pÄ en lÄng och utdragen planeringsprocess som i slutÀndan ledde fram till att byggtillstÄndet överklagades och att projektet lades ner. Kommunikation i vindkraftsprojekt har i rapporten Wind energy and local acceptance: Howto get beyond the Nimby effect identifierats som ett effektivt vapen mot NIMBY-effekten. NIMBY stÄr för ?not in my backyard? och med detta menas att mÀnniskor och organisationer ogÀrna vill ha vindkraftverk i sin nÀrhet Àven om de över lag Àr för vindkraft.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att studera kommunikationen i MÀstermyrsprojektet för att svara pÄ vad i processen som leder fram till att byggtillstÄndet överklagas samt vilka möjligheter att pÄverka utbyggnadsplanen som intressenter har haft.

Thailand : ?Kom dit, gör vinst, stick dÀrifrÄn, hitta en ny kustremsa?

Denna studie har sin grund i en delad uppfattning kring destinationen Thailand. Intresset kring att studera bilden av Thailand vÀcktes genom att vi författare har en positiv respektive en negativ bild av destinationen. Diskussioner kring Àmnet skapade vidare önskemÄl om att undersöka Àmnet nÀrmare. DÀrigenom valdes Àmnet att anvÀndas som underlag för vÄr kandidatuppsats. Syftet med denna studie blev dÀrför att undersöka svenska resenÀrers syn pÄ Thailand som resmÄl, samt att fÄ en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit.

Kommunernas markanvisningar för bostÀder : Ett byggherreperspektiv

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker pĂ„ mark som vid projektinitieringen Ă€gs av en kommun. Den kommunala marken utgör dĂ€rmed nĂ„got av en grundbult för mĂ„nga av de bostĂ€der som produceras. Detta Ă€r inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra Ă„r fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt sĂ„vĂ€l bostĂ€dernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet dĂ„ en kommun fördelar sin mark ? sĂ€ljer eller upplĂ„ter med tomtrĂ€tt ? till privata eller allmĂ€nnyttiga byggherrar brukar vanligen benĂ€mnas ?markanvisning?.Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrĂ„n ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:? Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?? Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?? Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats?Dessa grundlĂ€ggande frĂ„gestĂ€llningar har belysts med hjĂ€lp av en enkĂ€t till 237 byggherrar som varit aktiva ? dvs.

Gemensam eller delad vÀg mot mÄlet? : en studie av elevers och pedagogers syn pÄ hinder och möjligheter i lÀrandet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Lokaldemokrati genom urban odling : en outnyttjad resurs för stadsplaneringen?

En Ànnu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum Àr deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvÄnarna initierade odlingen utforskarhÄllbara handlingsmönster, och skapar en plattform dÀr medborgaren tillÄts samlasina kunskaper och Äsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvÀndas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjÀnstemÀn och tvÄ lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsÀttningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i Àmnet utförts.

Algeriet vs Kilcullen : GÄr det att applicera modern COIN teori pÄ gamla krig?

Idag Àr det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori Àr missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant frÄn de som har verkat tidigare dÄ dagens konflikter Àr mera komplexa. En av dessa Àr den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger pÄ tre pelare nÀmligen sÀkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare mÄste utvecklas parallellt och Àr lika viktiga för att nÄ framgÄng i en COIN operation.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrÄn Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekÀmpning.Efter erfarenheter frÄn kriget i Indokina hade fransmÀnnen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Kompetensutveckling för ökad innovationsförmÄga i smÄföretag

 De senaste Ären kan vi se ett ökat intresse för lÀrande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar mÄnga forskare och beslutsfattare Àr en vÀsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer Àr vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmÄga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige Àr smÄföretag (www.scb.se). SmÄföretag och entreprenörer ses som sÀrskilt viktiga för sysselsÀttning och tillvÀxt i nÀringslivet.

ÄgarlĂ€genheter : MarknadsvĂ€rdering pĂ„ den svenska marknaden

ÄgarlĂ€genheter infördes som en bostadsform i Sverige under 2009. Införandet av Ă€garlĂ€genheter har diskuterats under mĂ„nga Ă„r men upplĂ„telseformen har tidigare avvisats frĂ€mst dĂ„ riksdagen ansĂ„g att Ă€garlĂ€genheten var allt för lik bostadsrĂ€tten. ÄgarlĂ€genheten Ă€r fast egendom som gör det möjligt att Ă€ga, upplĂ„ta, pantsĂ€tta och överlĂ„ta utan restriktioner.VĂ€rderingsmetoderna som berörs i arbetet Ă€r framförallt ortsprismetod och avkastningskalkylbaserade metoder. Ortsprismetoden tillĂ€mpas genom jĂ€mförelse av liknande objekt analyseras, för att sedan uppskatta ett marknadsvĂ€rde pĂ„ fastigheten. Avkastningskalkylbaserade metoder innebĂ€r att framtida kassaflöden nuvĂ€rdesberĂ€knas och resultatet utgör fastighetens marknadsvĂ€rde eller individuella avkastningsvĂ€rde.

Lagerstyrning av emballage med hÀnsyn till utrymmesbegrÀnsningar : En fallstudie vid Arla Foods Linköping

Detta examensarbete har utförts pÄ Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har lÀnge haft problem med höga lagernivÄer av emballage som resulterat i stora hanteringssvÄrigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete Àr att föreslÄ en effektivare lagerstyrning med mÄlet att minska de höga lagernivÄerna av emballage pÄ mejeriet.En nulÀgesanalys visade att medelbelÀggningen för perioden 2010-05 ? 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av sÀkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett Är baserat pÄ dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/Är.Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i tvÄ olika scenarier.

Ett fiskelÀge och bruksort söker sin nya identitet : stadsplanering i HöganÀs

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelse om sin skoltid

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Arbetsliv för alla Äldrar? -- Om Äldersdiskriminering i arbetslivet

Förbudet mot Äldersdiskriminering inom arbetslivet instiftades i Sverige 2009 som en följd av EU-lagstiftning inom samma omrÄde. Diskrimineringsgrunden Älder uppvisar, som uppsatsen illustrerar, flera sÀrdrag i jÀmförelse med andra diskrimineringsgrunder. Omfattande undantag frÄn Äldersdiskrimineringsförbudet har ansetts motiverade till följd av Äldersdiskrimineringsförbudets benÀgenhet att komma i konflikt med etablerade samhÀllsstrukturer och EU-domstolen har hÀrvid medgivit medlemsstaterna ett stort skönsmÀssigt utrymme i frÄga om berÀttigade syften för att tillÀmpa undantagen. Detta har sannolikt sin grund i att flera frÄgor berör det socialpolitiska omrÄdet dÀr EU och medlemsstaterna har delad kompetens. SÀrskilt tillÄtande till förmÄn för medlemsstaterna har EU-domstolen varit i rÀttsfall dÀr kopplingar finns till nationella pensionssystem.

Driven, delad eller kluven? : Kontextuell identitetskonstruktion ur ett personalvetarperspektiv

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen krÀver att studenterna stÀndigt vÀxlar fokus och dÀrför förmodas Àven sjÀlvbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar pÄ att identitet Àr socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll Àr relevant i sammanhanget, dÀr yrkesidentiteter sÀgs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva sjÀlvbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid tvÄ olika lÀrosÀten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

"Man tar den bÀsta sopan som vill stÄ pÄ plan" : En intervjustudie om rekrytering av handbollstrÀnare i Stockholm

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur trÀnare rekryteras pÄ klubbnivÄ inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgÄr ifrÄn följande tre frÄgestÀllningar:Hur rekryteras handbollstrÀnare i Stockholms handbollsklubbar?Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning?Har kvinnor och mÀn samma möjligheter som handbollstrÀnare?Fem sportchefer frÄn nÄgra av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring Àmnena: rekrytering av trÀnare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill fÄr bli trÀnare, men att bara vissa blir tillfrÄgade, vilket Àr en begrÀnsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att förÀldrar fÄr ?ta sitt ansvar? och ta hand om laget för att ingen annan trÀnare finns tillgÀnglig.

Mental trÀning - en tolkningsfrÄga : En empirisk studie av Siri Sjölund och Frida Löv

Rapport pÄ rapport visar att elevers psykiska hÀlsa blir allt sÀmre. Mental trÀning Àr ett samlingsnamn för olika metoder vi kan anvÀnda oss av för att trÀna upp vÄr mentala styrka. Den hÀr studien belyser detta dÄ det Àr ett mycket aktuellt Àmne och med hjÀlp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental trÀning och varför det Àr en tolkningsfrÄga.Med den nya lÀroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehÄllet, ?spÀnningsreglering och mental trÀning? dÀr denna studie Àr inriktad pÄ det senare, mental trÀning. Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslÀrare tolkar och uppfattar det centrala innehÄllet spÀnningsreglering och mental trÀning i idrott och hÀlsa 1, samt hur lÀrarna belyser mental trÀning ur ett elevperspektiv.För att ta reda pÄ vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslÀrare runt om i mellersta Sverige.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->