Fysisk inaktivitet är ett ökande folkhälsoproblem i dagens samhälle, det är en bidragande faktor till insjuknande i livsstilsrelaterade sjukdomar som övervikt och diabetes. Fysisk aktivitet på recept (FaR) tillämpas idag som både prevention av livsstilsrelaterade sjukdomar och som alternativ behandling till redan befintliga sjukdomar. Syftet med FaR är att bidra till en livsstilsförändring så att risken för framtida sjukdomar minimeras. Syftet med denna studie var att sammanfatta kunskap om FaR genom att besvara vilka orsakerna är till ordinationen, vilka effekter som ses i samband med FaR samt vad som påverkar följsamheten. Denna studie är en integrerad litteraturöversikt som grundar sig på 30 vetenskapliga artiklar.

BakgrundFotsår är en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta påverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsår hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvård.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvårdnaden av patienter med diabetesfotsår, medan patienterna efterfrågade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvård. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsår ledde till en bättre livskvalitet och ökad egenvård hos diabetespatienterna.Slutsats: Både sjuksköterskor och diabetespatienter är i behov att förbättra sina kunskaper om omvårdnaden av fotsår. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper såväl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet på patienten. Detta förhållningssätt är grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stödja patienten i sin egenvård..

Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige. Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggande vävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksår ska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patienter som ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder som användes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in via enkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention på tre sessioner á tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). Målet var att undersöka deltagarnas reaktioner på interventionen och att se huruvida ACT kan tänkas påverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre månaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjälp av enkäter och skriftliga utvärderingar, medan förändring i stressupplevelse och copingresurser mättes med självskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 användes för att mäta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland äldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer uppleverhälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra tillökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användesKASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån treområdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehållsanalys.

Ungdomars alkoholkonsumtion är ett stort problem i många länder och de negativa konsekvenserna är många. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som går att koppla till ungas alkoholkonsumtion är självförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet är att skapa en djupare förståelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Frågeställningarna är: ?Vilka teorier går att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning på alkohol.

Lilja, C & Svensson, K. Omvårdnad vid neutropeni orsakat av cytostatika. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Neutropeni är en allvarlig komplikation hos patienter som behandlas med cytostatika och är förenat med risk för vårdrelaterade infektioner och sepsis som kan vara livshotande.

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Author: Johanna Jarl and Marie WestphalTitle: Co-operation and Collaboration The Social services and Child- and adolescence psychiatry joined action [Translated title]Supervisor: Mikael SandgrenExaminer: Torbjörn HjortChildren and adolescences that have both psychological and social problems is an increasing number of the society. It used to be a demand that Social workers and personnel at Child and adolescence psychiatry had interdisciplinary collaboration, today it is more then a demand it is a requirement. The aim of this study was to understand how the personnel at the Social services and Child and adolescence psychiatry look at the cooperation between the two organizations in Sweden.To be able to accomplish this study we have interviewed four persons employed at the Social services and three persons employed at Child- and adolescencepsychiatry all of them were interviewed individually. To be able to analyze our material from the interviews we have used new institutional organization theory and Goffmans dramaturgic perspective at teams. The interviews showed that there is collaboration between the organizations on all levels, but that the organizations have different priorities.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget. Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns två pedagogiska utformningar på Steg-för-Steg program.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar påvisar att otillräckliga kunskaper och otillräcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de åtgärdsprogram som erbjuds därmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrån ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrån fyra teman: trygghet, kunskap, tillgänglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att få information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfällen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och väl grundat beslut och uppleva delaktighet i vården.Slutsats: Resultatet visar att vårdinrättningarna måste bli bättre på att verkställa sina uppgifter både utifrån de riktlinjer som finns och utifrån det behov som kvinnor efterfrågar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..

Background/aims: Extensive studies have found an association between parent - adolescent relationships and adolescents' alcohol use. However, only a few studies have been carried out in Sweden. Also, few studies have focused on 17-19 year olds or binge drinking. The aim of this study is to examine whether there is an association between perceived parent - youth relationship and binge drinking among 17-19 year olds in Stockholm, Sweden. Theory: Social Development Model is a risk-focused prevention strategy which emphasizes the importance of social units, such as the family.