Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Allt fler utemiljöer anlÀggs i anslutning till Àldreboenden, vilket till stor del beror pÄ de goda hÀlsoeffekter som har pÄvisats hos de Àldre. Det finns dock en del fysiska och psykiska behov som behöver tillfredsstÀllas för att uppnÄ dessa hÀlsoeffekter. För att tillgodose de Àldres behov krÀvs en god utformning av utemiljön samt en vÀlfungerande löpande skötsel i anslutning till Àldreboendet. Detta Àr nÄgot som inte finns pÄ alla Àldreboenden idag, vilket innebÀr en stor brist. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka och beskriva vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i gestaltningen av en utemiljö för Àldre för att fÄ en plats med fungerande skötsel och bibehÄllna miljökvaliteter. En litteraturstudie som beskriver de Àldres fysiska och psykiska behov i förhÄllande till utemiljön ligger som grund för det fortsatta arbetet.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska fÀrdighetstrÀningen pÄ Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats dÀr tvÄ fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 Är. Materialet analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

I den hÀr uppsatsen ville jag ta reda pÄ hur potentiella bostadssÀljare i omrÄde Alfa skulle vÀlja fastighetsmÀklare och denna frÄga besvarades genom en personlig enkÀtundersökning. Genom studien har jag ökat kÀnnedomen om framtida bostadssÀljares behov och förvÀntningar pÄ fastighetsförmedlingstjÀnsten i Alfa och fÄtt idéer pÄ hur fastighetsförmedlingsföretag skulle kunna utforma sina erbjudanden sÄ att de passar framtida bostadssÀljares behov och förvÀntningar..

Av Sveriges befolkning Àr det 20 till 40 procent som lider av nÄgon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer Àven att stöd frÄn vÄrdpersonal till dessa nÀrstÄende Àr viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig pÄ vilka former av stöd som nÀrstÄende Àr i behov av. Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning sammanstÀlla och beskriva olika former av stöd som nÀrstÄende till allvarligt psykiskt störda Àr i behov av.

Detta examensarbete omfattar 15 hp och utfördes av Jelena Todorovic, student pÄ Malmö Högskola, Produktdesignprogrammet. Syftet med arbetet var att utveckla en sportbag för personer som bor i nÀrheten av ett gym och som efter trÀningen duschar hemma. Projektets bas var AnvÀndarcentrerad design, som innebÀr att utvecklingen av konceptet sker efter anvÀndarens behov, önskemÄl och preferenser. AnvÀndaren inkluderades i projektet i allt frÄn skisser, intervjuer, observationer, utvÀrderingar och urval av koncept till slutkonceptet. Studenten sÄg ett behov av en annan vÀska Àn den traditionella sportbagen. Projektets förstudie resulterade i att studenten sammanstÀllde en kravlista pÄ mÄlgruppens önskemÄl och behov. En sportbag dÀr funktionaliteten var viktigast kom att bli projektets fokus.

NÀr anhöriga drabbas av ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vÀndas upp och ned och bli kaotiskt. I en sÄdan situation Àr det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie Àr att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien Àr en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar pÄ olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgÄtt frÄn Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaomrÄden: informationsmaterial och hjÀlpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida nÄgra maskrosbarn uppvuxna pÄ statliga barnhem i RumÀnien upplever att nÀra relationer haft betydelse för deras liv. De frÄgestÀllningar som behandlats i artikeln har varit gÀllande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppvÀxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundlÀggande behov.I studien anvÀndes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt perspektiv gÀllande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nÀra relationer under respondenternas uppvÀxt som i stor utstrÀckning tillgodosett viktiga behov gÀllande bekrÀftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter mÀnniskor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrÄn omrÄdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frÄgeformulÀr som fylldes i av 93 anstÀllda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen pÄverkar attityden till avancemang. Höga vÀrden för dessa förhÄllanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

Multipel Skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och Àven utgöra ett hot mot livet sjÀlvt. Sjukdomen konfronterar ofta mÀnniskan med upplevelser av lidande. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kÀnner igen lidande dÄ de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först nÀr vÄrdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta pÄ definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

En produktkonfigurator Àr en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill sÀga sammansÀttning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sÄdant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgÀngliga pÄ marknaden idag. SvÄrigheten med dessa Àr att de alla tillhandahÄller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svÄrt för företag att vÀlja det system som matchar bÀst. Trots de uttryckta svÄrigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som stÄr inför valet av produktkonfigurator kan fÄ insikt i detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslÄ en modell som kan anvÀndas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien Àr en aktionsbaserad fallstudie som tillÀmpat en modell, baserad pÄ tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

I dagens skola finns det mÄnga elever som Àr i behov av sÀrskilda stödinsatser i form av ett ÄtgÀrds-program. I vÄr strÀvan efter en skola för alla bör och ska ett ÄtgÀrdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka den synliga sidan av ÄtgÀrdsprogrammet, hur man arbetar och upprÀttar ÄtgÀrdsprogram pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. För att fÄ svar pÄ vÄra stÀllda frÄgor har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden, bÄde i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vÄr undersökning visar pÄ att ÄtgÀrdsprogrammen i mÄnga fall Àr likriktade och statiska, samma ÄtgÀrder och mÄlsÀttningar upprÀttas för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolan upplever sig ha av stöd frĂ„n specialpedagogen nĂ€r det gĂ€ller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav ocksĂ„ en bild av gymnasielĂ€rarnas uppfattning om begreppet sĂ€rskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt vĂ€ckta reflektioner. Studien Ă€r av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden Ă€r intervjuer och fĂ€ltobservationer av delvis etnografisk karaktĂ€r. Åtta gymnasielĂ€rare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebĂ€r att lĂ€rarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.