I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlÀrningssvÄrigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om Àmnet. Jag undersöker ocksÄ vad som kan leda till matematiksvÄrigheter och vad matematiksvÄrigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie dÀr jag undersöker vad dagens lÀrare i matematik har för kunskaper och tankar om inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Om ett barn lider av allmÀnna matematiksvÄrigheter Àr det oftast svagt i andra Àmnen ocksÄ.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och vÀrderingar i socialtjÀnstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika förestÀllningar om barns behov och förÀldraskap samt utredarens roll i barnavÄrdsutredningar. Jag stÀllde mig frÄgan, hur ser egentligen barnavÄrdsutredningar ut i sken av rÄdande samhÀllsmoral och socialpolitik? Vilka förestÀllningar om barns behov, förÀldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna pÄ?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av förÀldraförmÄga men Àven att förÀldraförmÄga bedöms utifrÄn barnets behov. Jag har ocksÄ identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstÄr som neutrala.

Bakgrund: Den palliativa vÄrdens frÀmsta syfte Àr att frÀmja patienters vÀlbefinnande och den ska utmÀrkas av integritet och vÀrdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvÄrden finns möjligheten för fler palliativa patienter att vÄrdas i hemmet. Detta stÀller krav pÄ sjuksköterskors och nÀrstÄendes kompetens. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva nÀrstÄendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: En litteraturstudie utfördes dÀr tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och dÀrmed ocksÄ vÀntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvÄrdnad pÄ akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: UppmÀrksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt.

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien har varit att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd, pÄ förÀldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut pÄ de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av sÀrskilt stöd. FörÀldrar med barn pÄ förÀldrakooperativ har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan pÄ förÀldrakooperativen följer ett mönster som bestÄr av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentÀtheten pÄ förskolan, antingen genom att gÄ in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs dÄ personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever bÄde positiva och negativa konsekvenser av samverkan pÄ förÀldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

Denna studie omfattar och undersöker de förhÄllande som existerar kring psykologi och ludologi med pÄ att förena sambanden mellan mÀnniskors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration dÀr funna samband pÄvisas. Av det material som anvÀnts mest (som hÄllfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef?s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning för patienten, och efterföljande hjÀrtrehabilitering stÀller krav pÄ livsstilsförÀndringar. Stödet frÄn vÄrdpersonal och socialt nÀtverk har betydelse för patientens förmÄga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjÀrtinfarkt. Studiens resultat baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna Àr i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med ÄtgÀrdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett ÄtgÀrdsprogram kan anvÀndas och tar upp forskning kring ÄtgÀrdsprogrammets anvÀndande och lÀrarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger pÄ högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprÀtta och anvÀnda ÄtgÀrdsprogram. Vi har ocksÄ tolkat hur de uppfattar förÀldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla pedagogerna arbetar med ÄtgÀrdsprogram.