Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vÄrd och/eller patienter i behov av vÄrd vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design anvÀndes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval.

En kravspecifikation kan benÀmnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebÀr att kravspecifikationen Àr en viktigt kommunikationslÀnk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har pÄ en kravspecifikation. Behoven gÀller innehÄll och presentation av innehÄll för att uppnÄ egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet Àr att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förstÄelig för samtliga intressenter.FrÄgestÀllningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. MÄlgrupp var analytiker och implementatörer pÄ IT-företag som utvecklar administrativa system.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Denna studie undersöker begreppet elevnÀra som anvÀnds i Kursplan för Svenska frÄn Är 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lÀrare för att ta reda pÄ deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas Àven.Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lÀrarnas Äsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att bÄde de intervjuade lÀrarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnÀra innebÀr, men Skolverket har dock en bredare syn.Alla de intervjuade lÀrarna har olika definitioner, vilket visar att det Àr problematiskt att i ett styrdokument anvÀnda ett begrepp dÀr tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna Àr mÄlstyrda Àr det viktigt att dessa mÄl Àr tydliga sÄ att lÀrarna kan förstÄ dem.

Syftet med denna studie var att studera hur personal pĂ„ gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gĂ€llande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vĂ„r studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frĂ„gor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet mĂ€nniskor med utvecklingsstörning och deras sexualitet Ă€r ett tabubelagt omrĂ„de som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av mĂ€nniskans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och dĂ€rför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

Att bli pappa Ă€r en av de största förĂ€ndringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera Ă„r till-baka har den svenska mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fĂ€der. Forskning pekar pĂ„ lĂ„ngsiktiga hĂ€lsovinster för hela familjen, sĂ€rskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift Ă€r att stödja bĂ„de kvinna och man i förĂ€ldrablivandet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom Àldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom Àldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund sÄ speglas detta i urvalet av informanter. HÀlften hade social omsorgsutbildning och hÀlften annan utbildning, detta för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ begreppet. Resultatet gav inte nÄgon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svÄrdefinierat eftersom det omfattar ett stort omrÄde.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

NÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd utsÀtts för olika pÄfrestningar. Sjuksköterskans uppgift Àr att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de nÀrstÄende har, samt de stödÄtgÀrder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd inom den palliativa vÄrden och de stödÄtgÀrder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde pÄ den nÀrstÄendes tidigare relation till den sjuke. För mÄnga nÀrstÄende var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de nÀrstÄende om specifika omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör dÀrmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap frÄn ett flertal artiklar sammanstÀllas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov mÄste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansÄg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Bakgrund: Akut konfusion Àr en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmÀrksamhet samt försÀmrad kognitiv förmÄga, uppfattningsförmÄga och minnesförmÄga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men Àr vanligast bland Àldre patienter i samband med sjukhusvÄrd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehÄllsanalys baserad pÄ 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Arbetet Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om det finns skillnader i lÀrares definitioner pÄ vad ett laborativt arbetssÀtt Àr samt hur elevers förmÄgor och attityder pÄverkas av det arbetssÀtt de undervisas med. Undersökningen utfördes i tvÄ klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nÀstan samma innehÄll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda pÄ elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de bÄda grupperna med att arbeta i fyra veckor pÄ vart sitt sÀtt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med bÄde lÀrare och elever.