I april 2009 började media uppmÀrksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom Àmnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmÀnna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrÄn yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under vÄren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger pÄ Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelÀgenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrÀmselstaktik genom ett antal diskurser.

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Bakgrund: NÀr en familjemedlem drabbas av sjukdom pÄverkas hela familjen. De nÀrstÄende kan kÀnna oro och stress över att förlora kontrollen över vardagen och de dÀrför bli sedda av vÄrdpersonalen och deras behov tillgodosedda. Sjuksköterskor bör stödja nÀrstÄende för att de lÀttare ska kunna hantera den svÄra situationen utifrÄn ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv.Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den palliativa vÄrden med fokus pÄ den nÀrstÄendes behov.Metod: Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativ ansats. Vi har genom semi-strukturerade intervjuer fÄtt en del av sjuksköterskors upplevelser gentemot nÀrstÄendes behov i den palliativa vÄrden. Resultat: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av att skapa och hantera relationer med nÀrstÄende och stödja dessa utifrÄn familjefokuserad omvÄrdnad. Det framkom att sjuksköterskan förutom att ge allmÀn omvÄrdnad till nÀrstÄende, hade en mycket viktig stödjande roll i den palliativa vÄrden, dÀr sjuksköterskan Àr lyhörd för de nÀrstÄendes behov och möjligheter till att vara delaktiga i vÄrden. Slutsats: MellanmÀnskliga relationen bör kÀnnetecknas av ömsesidighet och att sjuksköterskans kompetens vÀvs samman med de nÀrstÄendes kunskap om den sjuke i vÄrden av densamme, vilket ocksÄ innebÀr en lyhördhet för de nÀrstÄendes behov och nÀrstÄendes vilja att deltaga i omvÄrdnaden.

Bakgrund: Familjecentrerad vÄrd Àr ett sÀtt att tillmötesgÄ barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus lÀggs pÄ att anpassa vÄrden för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lÀtt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte kÀnner sig lika vÀrdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vÄrdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanstÀlla forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vÄrdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Diabetes Àr en mycket vanlig sjukdom vÀrlden över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror pÄ samhÀllets modernisering och livsstilsförÀndringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför Àven komplikationer, sÄ som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkÀrl, vilket ofta resulterar i sÄr. Genom undervisning gÀllande egenvÄrd kan patient och sjukvÄrdspersonal tillsammans arbeta förebyggande sÄ att komplikationer undviks eller förbÀttras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in pÄ ett effektivt sÀtt av patienterna.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design anvÀndes och studien utfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke pÄ Älder, kön, relation till patienten och hur lÀnge denne varit sjuk. En innehÄllsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information frÄn olika kanaler och att de hade behov av att samtala med nÄgon om sin situation. EfterfrÄgan pÄ medicinsk information Äterkom vid olika tillfÀllen under intervjuerna och det ansÄgs vÀsentligt att fÄ veta nÀr förÀndringar Àgde rum i sjukdom och behandling.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Denna uppsats syfte och mÄl har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgÄr frÄn material transkriberat dels frÄn egna inspelningar, dels inspelningar frÄn Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan pÄ tvÄ delar; en första grammatisk undersökning för att faststÀlla regler för distributionen, somgenomförs utifrÄn skribentens och informanters sprÄkkÀnsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrÄn definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt ocksÄ kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sÀgs Àr riktigt, och nÄgot som inte bör ifrÄgasÀttas..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.