Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.

Denna uppsats inriktar sig pÄ rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ?vanliga anstÀllda? i personalÀgda fÄmansföretag. Det framgÄr i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt nÀr delÀgarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn hÀr Àr om delÀgaren genom arbetsinsatser genererat intÀkter till företaget. Arbetsinsatser av ?vanliga anstÀllda?, dvs.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien Àr att utifrÄn verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förstÄelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers anvÀndande av metoden samt dess vÀrde för organisationer. Studien Àr avkvalitativ karaktÀr och fokus fÀsts vid tolkning och förstÄelse av AC baserat pÄrespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats frÄn sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har pÄvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

Intern kontroll Àr ett begrepp som fÄtt ökad aktualitet i spÄren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav pÄ kostnadseffektivitet ocksÄ bidragit till ett ökat fokus pÄ intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, sÄsom ett landsting, Àr reglerad av lagar. I kommunallagen fastslÄs att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats Àr att undersöka olika aktörers perspektiv pÄ den interna kontrollen ett landsting.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN?s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN?s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-vÀrlden, mellan forskare och yrkesverksamma bÄde i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare anvÀnda olika begrepp och ibland ocksÄ likstÀlla dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dÄlig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgrÀnsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svÄrigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var nÄgot som Harlow redan 1976 anande dÄ han vid det tillfÀllet fann 472 olika definitioner av PR.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudomrÄden: definition pÄ gruppdynamik, synen pÄ ledarskap, lÀrares strategier och kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade frÄn att enbart ha arbetat nÄgra Är i yrket, till att ha 40 Ärs erfarenhet. VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnder nÀr de arbetar med en grupp elever för att Ästadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville Àven synliggöra lÀrares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn pÄ kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.