Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-vÀrlden, mellan forskare och yrkesverksamma bÄde i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare anvÀnda olika begrepp och ibland ocksÄ likstÀlla dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dÄlig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgrÀnsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svÄrigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var nÄgot som Harlow redan 1976 anande dÄ han vid det tillfÀllet fann 472 olika definitioner av PR.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudomrÄden: definition pÄ gruppdynamik, synen pÄ ledarskap, lÀrares strategier och kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade frÄn att enbart ha arbetat nÄgra Är i yrket, till att ha 40 Ärs erfarenhet. VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnder nÀr de arbetar med en grupp elever för att Ästadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville Àven synliggöra lÀrares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn pÄ kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

The organisation of the municipalities is based on the principle of representation. It has previously been impossible to give the citizens more influence through direct democracy, but the information technology gives new possibilities and the choice of democracy model might no longer be obvious. Representation can be interpreted in many ways and there is a need for a more distinct definition of the rule that the municipalities shall be governed according to the principle of representation. It should also be further investigated how the new technology can be used to increase the use of direct democracy. The municipalities ought to work to supplement the representation with direct democracy in the form of active discourse with the citizens.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien Àr att utifrÄn verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förstÄelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers anvÀndande av metoden samt dess vÀrde för organisationer. Studien Àr avkvalitativ karaktÀr och fokus fÀsts vid tolkning och förstÄelse av AC baserat pÄrespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats frÄn sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har pÄvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

Syftet med undersökningen Àr att se om idrottslÀrares tidigare erfarenheter av friluftsliv, bÄde under uppvÀxten och för nÀrvarande pÄverkar i vilken omfattning man utövar omrÄdet inom idrott och hÀlsa, samt vad man har för förhÄllningssÀtt till friluftsliv. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och en fenomenografisk ansats har tillÀmpas vid analysen av materialet. Alla idrottslÀrare instÀmmer med att det pÄverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhÄller sig till det berörda omrÄdet. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger frÀmst i de problem som rör lektionstid, pengar, nÀrhet till naturen och definition i kursplanen..

Syftet med denna undersökning var att se hur pedagoger definierar och upplever mobbning och mobbningsbeteenden. Fokus lÄg pÄ den subjektiva upplevelsen. Undersökningens resultat baserades pÄ sjutton semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom grundskolan. IntervjufrÄgorna baserades pÄ fem kategorier av mobbningsbeteenden som Rayner och Hoel (1997) tar upp. Intervjuerna spelades in och transkriberades, dÀrefter analyserades transkriberingarna genom att meningskoncentreras och meningstolkas för att sedan analyseras för att fÄ fram gemensamma kategorier.

I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vĂ„rd Ă€r en av de mest prioriterade vĂ„rdformer som svensk hĂ€lso- och sjukvĂ„rd förvĂ€ntas att bedriva. Den vilar pĂ„ en speciell vĂ„rdfilosofi som bör ligga till grund för planering och genomförande av vĂ„rden i livets slutskede. Denna filosofi genomsyras bland annat av WHO:s definition vilket innebĂ€r en aktiv helhetsvĂ„rd i ett skede dĂ„ patienten inte svarar pĂ„ en botande behandling. Studier har visat brist pĂ„ kontinuitet och skillnader i kvalitet och tillgĂ€nglighet för den enskilda patienten i livets slut. Mot denna bakgrund har ett vĂ„rdprogram i palliativ vĂ„rd arbetats fram som ska ligga till grund för palliativ vĂ„rd i Södra Älvsborg.

Med Hackman och Oldhams (1976) teori om grunderna för att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse undersöks hÀr om motivation, organisationskultur och personlighet kan ha nÄgot förklaringssamband. Motivationshygienteorin som Àr framtagen av Herzberg (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959) anvÀnds för att undersöka motivation. För personlighet anvÀnds den vÀlkÀnda och vÀl validerade femfaktormodellen som McCrae och Costa har gjort sig kÀnda för. Organisationskultur mÀts utifrÄn Scheins (1990) definition av organisationskultur. UtifrÄn dessa teorier utformades en enkÀt som var mÀtinstrumentet.