Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när detgäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara ibehov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

ABSTRAKT Titel: Prestationsmätningar med individperspektiv ? En fallstudie Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lisa Edman och Anna Edström Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2014-05 Syfte: Syftet är att belysa och skapa förståelse för hur verksamhetsledningar kan använda sig av prestationsmätningar med individperspektiv och vilket värde de kan tillföra verksamheter. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsansats i form av en fallstudie. Primärdata har samlats in genom 15 kvalitativa halvstrukturerande intervjuer, respondenterna bestod av verksamhetens samtliga chefer på olika nivåer. Sekundärdata har främst samlats in utifrån vetenskapliga artiklar. Primärdata har sedan kopplats ihop med den teoretiska referensramen för att analyseras.

Syfte:Författarna ämnar beskriva hur teknisk analys fungerar medutgångspunkt i hur stort marknadsvärde ett bolag har. Ettdelsyfte är att bidra till den praktiska och teoretiskakännedomen om teknisk analys. Metod:För att uppfylla vårt syfte använder vi oss av en kvantitativmetod med en deduktiv ansats. Vi undersöker totalt 30bolag från OMX nordiska lista under en tioårsperiod (1997-2006), bolagen indelas i grupper baserade påmarknadsvärde och den tekniska analysen representeras avGlidande medelvärde, RSI och Stochastic. Resultat:Det kan statistiskt säkerställas att teknisk analys, i form avGlidande Medelvärde, fungerar bäst på Small-Cap bolagen,genom att resultera i högre avkastning än Buy & Holdstrategin.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Personer med funktionsnedsättningar har visat sig stå vid sidan av den vardagliga samhällsgemenskapen i högre utsträckning än andra och dessa personer har också visat sig ha färre nära vänner än andra. Många personer med funktionsnedsättningar har behov av någon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning så kan personer med funktionsnedsättningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem på detta område. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka på det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera ämnet.

Brukare och brukarinflytande har på senare tid, blivit allt mer uppmärksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). Frågan är huruvida brukare inom äldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för äldre i samhället?Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om äldres möjligheter till brukarinflytande, inom äldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte är att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ?Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

Bakgrund: Strategiarbetet i en organisation handlar om hur man ska nå uppsatta mål och för att lyckas med detta finns det flera olika styrmedel. Ett av de viktigaste styrmedlen är belöningssystem och dess främsta syfte är verksamhetsstyrning, motivera till önskvärda prestationer samt rekrytera och behålla medarbetare. Då ett tjänsteföretags främsta tillgång är personalen fann vi ett intresse i att studera sambandet mellan företags mål, strategi och belöningssystem i två försäkringbolag inom tjänstebranschen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur utformningen av belöningssystemet matchar företagets mål och strategi samt vilka svårigheter det finns i detta arbete. I de fall vi anser matchningen vara svag kommer vi även bidra med rekommendationer och förbättringsförslag till hur systemen kan kopplas bättre.Metod: Denna uppsats är en flerfallsstudie på företagen Länsförsäkring Kronoberg och Folksam AB vilka är verksamma inom försäkringsbranschen. Vi har genomfört två semi-strukturerade intervjuer med två olika personer på respektive företag.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.Vår undersökning har en deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning.Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande..

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys.Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället.Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud.Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa.Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk?hermeneutisk analysmetod.Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.