Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister.

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar. Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts. Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och Decentralisering.Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer.Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur lärare säger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lärare på gymnasiet. Vi använder oss av en indirekt, lågstrukturerad metod för att låta intervjupersonerna formulera sig så fritt som möjligt. I skolan möts människor med olika bakgrund, olika värderingar, olika mål i livet och människor i olika åldrar. Skolan är en plats fylld av mänskligt utbyte, konflikter och ständiga förändringar.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanställande roll, men detta har kommit att förändras genom åren. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket på grund av förändrade marknadsförhållanden. Genom mindre enheter blir det lättare att överblicka företagets alla delar och därmed lättare att styra, eftersom beslut kan fattas närmare marknaden. Här fyller controllern en viktig roll då dennes uppgift är att hjälpa företagsledningen att styra företaget i rätt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det är placeringen viktig. Beroende på vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har så ändras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen.

ÅDT-uppdraget tillhör Väg & Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor.Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt.Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten.

Under 1990-talet började en påtaglig Decentralisering i den offentliga sektorn i Sverige. Detta har i sin tur lett till en fragmenterad statsmodell inspirerad av olika typer av New Public Managementmodeller.En av dessa modeller, under namnet Lean, har varit en vägledande inspirationsmodell för olika kommuner runt om i landet. Metoden är ursprungligen från Japan och är även känt som The Toyota Production System. Lean metoden har visat sig vara effektiv inom bilindustrin då den går ut på att driva ett resurssnålt företagande. Tankesättet har spridit sig över hela världen och en av de grundläggande principerna inom metoden går ut på nöjda kunder och kundtillfredsställelse.Sedan år 2009 har Södertälje kommun infört Lean metoden som verksamhetsstrategi för att utveckla organisationer och enheter i kommunen.

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna Decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

Under snart 400 år har samerna fått speciell undervisning från staten. Först handlade undervisningen om att föra in folket i det svenska samhället. De skulle lära sig att läsa och skriva på svenska och övergå till majoritetsbefolkningens "rätta" religion. Vid sekelskiftet 1900 hade synsättet ändrats. Samerna skulle nu bevaras och segregeras, "lapp skulle vara lapp" och inte beblanda sig med det civiliserade samhället.

När nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras måste dessa utvärderas. När de introduceras i ett demokratiskt samhälle är en viktig del i dessa utvärderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer är. Genom att använda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid Luleå tekniska universitet ? ett projekt finansierat av Naturvårdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken påverkan samförvaltning kan ha på demokratins centrala processvärden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad på dessa värden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län har tagit reda på hur väl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhälle.