Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Studien ämnar att belysa de attityder som lärare genom sin yrkesprofession besitter angående skolans huvudmannaskap, lärrarollen i förändring samt lärares syn på eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det är lärares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver på skolan är det relevant att undersöka dessa åsikter. Bakgrunden till decentraliseringen härrör från de samhällsförändringar som påverkat landet, då individen förutsätts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förändrats i statens styrdokument för hur undervisningen ? och betygssättning ska bedrivas.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanställande roll, men detta har kommit att förändras genom åren. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket på grund av förändrade marknadsförhållanden. Genom mindre enheter blir det lättare att överblicka företagets alla delar och därmed lättare att styra, eftersom beslut kan fattas närmare marknaden. Här fyller controllern en viktig roll då dennes uppgift är att hjälpa företagsledningen att styra företaget i rätt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det är placeringen viktig. Beroende på vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har så ändras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen.

Det finns flera olika möjligheter till prissättning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmänt accepterad metod. Vad är anledningen till att använda olika prissättningsmetoder och vilken metod är vanligast hos företag? Har det skett förändringar över tiden när det gäller val av prismetod? Det finns även olika motiv till att införa internprissättning i ett företag. Vad anser ekonomer, på företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstå?Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels åtgärder för att undvika negativa effekter.

Det finns flera olika möjligheter till prissättning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmänt accepterad metod. Vad är anledningen till att använda olika prissättningsmetoder och vilken metod är vanligast hos företag? Har det skett förändringar över tiden när det gäller val av prismetod? Det finns även olika motiv till att införa internprissättning i ett företag. Vad anser ekonomer, på företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstå?Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels åtgärder för att undvika negativa effekter.

Under 1990-talet började en påtaglig decentralisering i den offentliga sektorn i Sverige. Detta har i sin tur lett till en fragmenterad statsmodell inspirerad av olika typer av New Public Managementmodeller.En av dessa modeller, under namnet Lean, har varit en vägledande inspirationsmodell för olika kommuner runt om i landet. Metoden är ursprungligen från Japan och är även känt som The Toyota Production System. Lean metoden har visat sig vara effektiv inom bilindustrin då den går ut på att driva ett resurssnålt företagande. Tankesättet har spridit sig över hela världen och en av de grundläggande principerna inom metoden går ut på nöjda kunder och kundtillfredsställelse.Sedan år 2009 har Södertälje kommun infört Lean metoden som verksamhetsstrategi för att utveckla organisationer och enheter i kommunen.

I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation.

Med hjälp av internpriser kan den offentliga organisationen spåra vart kostnader uppstår och vart resurserna hamnar. När en offentlig verksamhet går mot att styras mer som den privata sektorn uppstår vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahålla service till medborgarna behöver det att de också hushålla med sina resurser, då dessa finansieras av bland annat skatteintäkter. Det kan uppstå vissa styreffekter till följd till användningen av internpriser, som kan vara av såväl positiv som negativ karaktär. Genom att en offentlig organisation använder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstår ytterligare effekter såsom förändringar i resursanvändandet.

När nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras måste dessa utvärderas. När de introduceras i ett demokratiskt samhälle är en viktig del i dessa utvärderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer är. Genom att använda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid Luleå tekniska universitet ? ett projekt finansierat av Naturvårdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken påverkan samförvaltning kan ha på demokratins centrala processvärden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad på dessa värden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län har tagit reda på hur väl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhälle.

Oförmågan att överbrygga kulturella skillnader är en av de vanligaste anledningarna till att synergier sällan realiseras i samband med förvärv. Fallstudien i denna uppsats av Lindex förvärv av Twilfit förstärker denna åsikt. Efter förvärvet i januari 2002 skulle Twilfit integreras i Lindex. Twilfit hade en flexibel inköpsorganisation med stor kundmedvetenhet. Lindex å andra sidan var duktiga på att skapa stordriftsfördelar och få ner kostnaderna vid inköp.

Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Controllerrollen har sitt ursprung i USA där den verkade i de amerikanska järnvägsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet då intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende på en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivåer.I och med att omvärlden förändras så måste även företagen förändras. För att kunna behålla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gått från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. När det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svårare för företagen att själva förstår motivet till varför de tillsätter en controller. Detta är viktigt för att de ska få den controllerroll de söker.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.