Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme.

The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande Debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en Debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell Debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Den här uppsatsen berör ett möjligt samband mellan dagens elevers dåliga geometrikunskaper å ena sidan och dåliga kunskaper i hela ämnet matematik å andra sidan. Många elever i Sverige i årskurs nio går idag ut med betyget icke godkänd. Det är ett faktum som oroar och behöver åtgärdas, för kommande generationers väl. Undersökningen har befäst misstanken som författaren burit inom sig, att geometri inte studeras om tidigare i historien. Kursplanen i matematik som är föränderlig framhåller till exempel inte geometrin lika tydligt som den framhölls i tidigare läroplaner.

This study intends to examine the impact of a well known debate page in one of Sweden?s biggest newspapers, Dagens Nyheter. We have done this by analysing Ekot, Aktuellt, Göteborgs Posten and Västerbottens-Kuriren to see to what extent they ?take? news from the debate page.The method used was content analysis and to describe some of our thoughts about how we placed the hits in different categories we chose eight of our hits to exemplify.The material from the newspapers, radio and television was examined to discover the potential impact from the debate page.To carry out this study we have mainly used theories about how media get influenced by each other?s news and how they do follow-ups and refer to the original media. Other theories of importance for our study are for example those about what kinds of events that become news and how media influences people?s thoughts about what?s important.One of the most important conclusions we were able to draw after carrying out our study was that the debate page in Dagens Nyheter has quite a small impact on what our chosen media reported on.

AbstractPurpose/Aim: To investigate how the positions between the paper, the public and the elite in society have changed on Aftonbladets Op-Eds and Letter to the editor-pages between 1999 to 2005. In a wider context this means Aftonbladets potential to contribute to the role of the press as a forum of public debate.Material/Method: The study focuses on one week during 1999, 2002 and 2005. Here a quantitative contents analyse with inspiration from conversation (dialogue) analyse has been used.Main results: The study shows that the paper has strengthened its position over this period of time. Mainly by taking a more active role in forming and encouraging the debate. The public was given more space in 2002, then in 1999 and 2005.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor Debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

Läxan som arbetsmetod har skapat Debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift.

Debates about suitable content in children's literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children's literature in society. A second aim is to examine how children's literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010.

Den senaste tiden har en livlig Debatt förts angående skolans kvalitet. Som en del av dennaDebatt ingår skolbiblioteket samt dess roll i kvalitetsarbetet för att eleverna ska kunna nå deuppsatta målen. Genom en lagändring 2011 flyttades lagtexten om skolbiblioteket tillSkollagen och blev då en del av Skolinspektionens granskningsarbete.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skolinspektionen säkerställer attskolbibliotekslagen efterföljs. För att göra detta har intervjuer genomförts med rektorer dådessa är huvudmän över skolbibliotek samt med personal på Skolinspektionen då det är desom granskar skolbiblioteken. Vi har utgått från tidigare forskning som vi delade in tvåområden: skolbibliotekens roll samt kriterier som styr granskning.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk Debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet.

Vår uppsats syftar till att i samband med ikraftträdandet av Basel II undersöka vilka effekter det nya regelverket hittills har inneburit för de olika bankerna. Det undersöks också vad andra institut i världen hade för åsikter om det som skulle komma att resultera i Basel II. Vi vill även klargöra om Basel II är ett verktyg som förbättrar bankernas riskhanteringssystem.Vår uppsats bygger på en induktiv ansats och vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Empiri har således samlats in genom intervjuer och undersökning av offentlig Debatt.Den huvudsakliga effekten är att bankernas hantering och kontrollering av risker förbättras. En individualiserad riskbedömning och prissättning av bankens kunder leder till att kapitaltäckningsgraden kan sänkas.

Idag är Debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa Debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna Debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de Debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.