Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar utomhus.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lärande och utveckling i matematik. För att söka svar på undersökningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer på olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan är viktig. Det är enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lärande och utveckling. De lyfter vikten av den grundläggande matematiken i förskolan.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys.

Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en långvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krävs tidiga effektiva insatser som i sin tur kräver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta är syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . Två oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar på journalmaterial tillhörande 30 tvångsomhändertagna flickor, 15-20 år.

Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

The study is of qualitative research method, where the interviews are the main material for the study. This study aims to analyze teachers and pupils perspectives on outdoor education in the early years of the elementary school. The main reason for this study is that all the literature in the area tends to lift up the positive aspects of the field. While the practice of education tends to go the other way, where the majority of our children?s classes takes place inside the classrooms.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats.

Syftet med denna studie är att undersöka om man som lärare bedriver en matematikundervisning med särskoleelever som bäst gagnar eleverna för att klara sig så bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppställningar av multiplikation och division är mer komplexa än man tidigare insett. Användningen av miniräknare i de tidiga skolåren stärker ofta problemlösningsförmågan och begreppsuppfattningen utan att försämra förmågan till skriftliga beräkningar. Med hjälp av intervjuer av elever på grundsärskolans högstadium har jag velat undersöka på vilken nivå i matematiken eleverna befinner sig på när det gäller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

Bergvärme har länge varit populärt i Sveriges kalla klimat som ett hållbart energiutvinningsalternativ. Individer som var tidiga med att installera bergvärme börjar idag behöva byta ut sina värmepumpar. En förnyad standard med värmepumpar dimensionerade för att klara en större andel av hushållets maximala effektbehov kan dock medföra problem vid ett nyinköp. En för hög effekt i värmepumpen i ett för kort borrhål kan sänka borrhålstemperaturen och försämra värmefaktorn för systemet. Detta projekt undersöker temperatursänkningen i borrhålet vid installation av en ny värmepump i ett gammalt system.