Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om rekordÄrens bebyggelse kan med hjÀlp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr observationer och historisk sÄvÀl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgÄr ifrÄn Grundad teori och behandlar sÄledes tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktÀr och kulturarvets vÀrden, i det avslutande kapitlet.

I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde.

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature?In this essay, called ?From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time? I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce?s Ulysses as well as works by William S.

Syftet med uppsatsen Ă€r att stĂ€lla tre bildtolknikngssĂ€tt, det presskritiska, det essĂ€istiska och det semiotiska enligt Peirce, vid sidan av varandra för att förtydliga och dĂ€rmed ocksĂ„ öka bildförstĂ„elsen. De sex portrĂ€tten, som presenteras kronologiskt, har följande titlar: SjĂ€lvportrĂ€tt, Wilhelm Claus, MĂ„laren; Anders Österling, Carl Sam Åsberg och JĂ€garen.De huvudsakliga kĂ€llorna för uppsatsen Ă€r, förutom recensioner i dagspressen, Ragnar Hoppes bok Johan Johansson och brevsamlingen "Johansson, Johan, Albin 1879-1951, konstnĂ€r, mĂ„lare, handskriftsavdelningen LUB. Andra vĂ€sentliga kĂ€llor Ă€r: FrĂ„n Pilo till X-et av Ragnar Hoppe, FrĂ„n Skovgaard till Martin Emond av Hakon Hedemann-Gade, Nutida skĂ„nskt mĂ„leri, band II och slutligen artikeln "Johan Johansson" i Svenskt konsnĂ€rslexikon författad av Greta Åkerlund. För den semiotiska tolkningen av har jag anvĂ€nt mig av Göran Sonessions bok Bildbetydelser. Inledning till bildsemiotiken som vetenskap, och Att tolka bilder, Jan-Gunnar Sjölin, red..

Postmodernism and neo-liberalism is often thought of as two opposite conceptions of the reality and the world. This thesis takes on a critical view of this assertion and the main purpose was to perform a correlation between postmodernism and neo-liberalism. With different theoretical assumptions about constructions of thoughts, agency and structure and the welfare-state a theoretical framework was created. According to this framework the two isms were correlated to each other and the welfare-state to see if there where similarities or dissimilarities between the isms. The assumptions of this thesis are that there are correlations between postmodernism and neo-liberalism in the constructions of thoughts, namely similar view on epistemology.

TvÄ av arkitekturhistoriens frÀmsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), Àr goda representanter för arkitekturens tvÄ huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de bÄda för strikta ideal betrÀffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onÀmnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen anvÀndes som stilbegrepp fram tills pÄ 1920-talet dÄ Le Corbusiers lÀror tog avstamp för att alltjÀmt hemsöka oss i dagens hÀrskandenyfunktionalism.Idén att stÀlla dessa giganter mot varandra, jÀmföra deras huvudsakliga stÄndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, vÀcktes efter en inventering av den plats som projektet Àr avsett att behandla. NÀromrÄdet kring platsen intill FyrisÄn i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar frÄn 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra nÀrmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda.

I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde. I examensarbetet presenteras en förtÀtningsstrategi som kan anvÀndas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter bÄde i Vilnius och internationellt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

My essay is an examination of the poet Mina Loy and two poems that are essential in her authorship, these poems also represents a thematic entrance to Loys life and literary concepts. On the basis of Gunnar Harding preface and translation of selected poems from the collection Lunar Baedeker, I have chosen to look further at the poems Lunar Baedeker and Songs to Joanne, poems that accommodate contexts of an esthetical and linguistic complexion.Using terminology from the philosopher Gilles Deleuze as method for analysis, enabling an examination which proceeds from the concepts of nomadism, deterritorialization and line of flight. In the consideration of Loys modernistic and woman ?becoming, a situational and relational context is introduced which includes references to feminism, cosmopolitism, futurism, modernism, Dadaism as well as to acquaintances of Gertrude Stein, Djuna Barnes, F.T. Marinetti and Isadora Duncan.

This case study examines the new media presentation system in Alby public library. The aim is to explore if the contemporary Zeitgeist, wich according to the sociologist Zygmunt Bauman, could be described as liquid modernity, has affected how the system was formed. The purpose is to find out how that would affect users and staff of public libaries of the contemporary. Interviews were conducted with the library staff, and plans and documents concerning the media presentation system was examined.The empirical part of this thesis starts with a study of the process that resulted in the new presentation system while the second part examines the system as such. I discovered that both the media presentation system, and the process which preceded it, contained aspects that could be traced to liquid modernity.

The abscence of the brazilian artist Tarsila do Amaral (1886?1973) in the general art history is investigated, using the colonial structure as a starting point. In South America she is regarded as one of the greatest artists in modern time, in the rest of the world she is more or less unknown. The conclusion is that the colonial mechanisms are still in progress in our assumed postcolonial world, and has excluded Tarsila do Amaral, and the anthropophagic movement she was a part of, from the art history. The study points out the importance of looking into this neglected artist and the historic event.

I uppsaten analyseras skrÀvlets narrativa och ideologiska implikationer i enlighet med det Jameson kallar social symbolhandling i Dan Anderssons Amerika-skildring Chi-mo-ka-ma frÄn 1920. HÀr noteras textens antitetiska relation till den billiga lÀsning som den vanligtvis vÀnsterradikale Andersson beskrev boken som i brev till Bonniers, liksom till populÀra eller reifierade genremarkörer och den ideologi som denna konsumtionskultur Àr ett uttryck för. Den paradoxala narration som dÀrmed uppstÄr, frÀmst i bilden av indianerna, kan Àven tolkas som de textuella följderna av en reell subtext, som, tillsammans med underklassens villkor, kan betraktas som en politiskt undermedveten nivÄ av realism. DÄ skrÀvlets ideologem glider mellan att förvrÀnga verkligheten till sin motsats och mimetisk upplösning i ren verklighetsflykt kan vÄr förstÄelse hur detta fungerar inte anvÀndas som en sÀker tolkningskod för att avtÀcka den subversiva nivÄn i en allegorisk lÀsning. Boken blir dÀrmed ambivalent mellan anti-mimetisk modernism, populism och en indirekt antydd subversiv realism.

Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition.

Uppsatsens titel: Leverantörens varumÀrkesstrategi ? En studie om hur konsumenters beteende kan pÄverka en leverantörs varumÀrkesstrategi gÀllande private label och national brandsKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Marknadsföring, 30hp (4FE62E)LÀrosÀte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarFörfattare: Amanda Andersson och Rebecca DanielssonHandledare: Christine TidÄsenExaminator: Bertil HulténDatum: 2014-05-26Nyckelord: Private Label, National Brands, VarumÀrkesstrategi, Leverantör, Konsumentbeteende, Attitydslojalitet, Beteendelojalitet Bakgrund: VarumÀrkesutbudet pÄ hyllorna i dagligvaruhandeln har förÀndrats. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en konsuments beteende gÀllande varumÀrkena private label och national brands ser ut. Vidare utgÄr uppsatsen frÄn hur konsumentens beteende kan pÄverka leverantörens varumÀrkesstrategi gÀllande private label och national brands. Syfte: Examensarbetets syfte Àr att beskriva hur konsumenters köpbeteende och tankar kan pÄverka en leverantörs varumÀrkesstrategi gÀllande private label och national brands. Vidare avser uppsatsens författare generera slutsatser gÀllande hur leverantörer kan hantera sin varumÀrkesstrategi.