In this essay the aim is to look at difficulties in preservation of buildings in general, andespecially the ones of the modernist era. To navigate in this huge field the study is narroweddown to take place in FinspÄng, a small Swedish town. In FinspÄng there was a swimmingpool facility built in 1967. In 2003 the facility was closed down due to its unusable conditionsand then after seven years with discussions of different plans about what to do with thefacility it was demolished in 2010. This case is the base in the essay, and why it was notpreserved.The purpose of this essay is to look at what the people in FinspÄng think about preservation ofbuildings with the demolished swimming hall facility as base, and what impact materiality hason questions regarding preservation, cultural heritage, memory and history.

The vizualisation and creating of places is an essential part of physical planning. The notion of places as placeless, is likewise of importance for the creating of places. Some tendencies concerning architecture like modernism, as well as constructions whome donÂŽt fit in their landscape, have contributed to the benaming and experience of places as placeless. Phenomenon as globalization and post-industrialism have in some cases conduced to the withering of the sense of place. With starting-point in litteraturestudies, observations of places and interviews, this is a lucubration concerning the means of placelessness in physical planning.

The main focus of this study are the textile prints created by Astrid Sampe (1909-2002). Her fabrics can tell us more about her than a biography ever could. They can reveal how we experience patterns, why we are attracted to them and how our preferences can evolve over time. This study examines four different patterns, and the thesis aims to define Sampe and her textile prints using three different theories and a formal aesthetic analysis. Modernistic and postmodernism theories are relevant when explaining the period where the fabrics were created and how Sampe's ideas were conceived during her lifetime.

The title of the final thesis is Filmic landscapes ? film as representation, tool and practice in landscape architecture. The aim of the final thesis is to investigate how film as a medium can be used to describe, interpret and manipulate the understanding of a place and its design. What kind of aspects of landscape architecture can film as a medium in a design-process emphasize or create? How can filming, as a self-standing act, contribute to the understanding of the landscape and a landscape-related design-process? The thesis is divided into two parts, one theoretical part that consists of an essay, and one practical part that consists of a 11minute long filmic reflection of the ?Glass-houses?in Kosta, Sweden, created by the Swedish designer and architect Bruno Mathsson.

The aim of this MasterÂŽs thesis in Art History and Visual Studies is to examine the existence and theexpressions of openness and interior space in the contemporary Swedish architecture of singlefamilyhouses. Research has focused on open-plan housing with open connections between kitchenand living areas, large windows, walls of glass, high ceiling heights and entresol or loft levels, usingtwo case studies and analyses of seven reference objects. Interpretation is based onphenomenological theoretical perspectives.Houses that are more or less transparent permit views from both the inside and the outside. Adiscussion of this potential dilemma is supported by sociological perspectives on identity, life-style,self-presentation, privacy and publicity..

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgÄngspunkt i museets egna pÄstÄende att konstnÀrerna ofta utmÄlas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt vÀrdering av konstnÀrskapen undersöks och en jÀmförelse görs mellan katalogerna och de tvÄ konstnÀrskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingÄng till en förstÄelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnÀrskap..

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Miljonprogramsförorten omtalas stÀndigt som en problematisk miljö. Under de senaste Ären har den dÀremot börjat uppmÀrksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövÄrd. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förvÀntas ha konsekvenser. KulturmiljövÄrden tillskrivs makten att förÀndra den syn och den diskurs som pÄgÄr kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövÄrden nÀr det gÀller att förÀndra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angÄende vilken pÄverkan kulturmiljövÄrden har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen frÄn första skiss till fÀrdig byggnad och dÀrigenom förverkliga ett högst personligt bud pÄ vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete Àr en betraktelse av den delvis Àventyrliga resan att rita och lÄta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsÀttningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgÄngspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tÀnkt framtid. Det unika vÀgt mot det generella mot bakgrund av bristen pÄ tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfÀrg och genomarbetade detaljer. En undersökning av grÀnssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frÄgor balanserats.Materialet bestÄr av text ritningar och fotografier..

Den hÀr magisteruppsatsen i kulturstudier Àr en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstÄs? Med hjÀlpav Karl Marx vÀrdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förÀndrade förhÄllande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hÄllet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men ocksÄ till dentillströmmande arbetarklassens högre krav pÄ levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien pÄ förÀndrade förutsÀttningar sÄsom anpassning tillglobal arbetsdelning och rÀnteorienterat kapital.

The purpose of this essay is to investigate modern influence in the painting Strömkarlen, by Ernst Josephson. Strömkarlen was painted 1884 in Norway. First the essay performed an investigation of earlier researchers statements to establish a ?common truth? that puts the painting in a realistic/naturalistic-romantic context. With the help of Yve-Alain Bois? model, where he sees art from the painters point of wiew, it was possible to use two articles, written by Ernst Josephson in the fall of 1884, where he debates the conditions for art and artists in Sweden.

The aim of this work is to gain understanding of how predictions and images of future are created and maintained and how they are changed in society. An interdisciplinary approach to cultural and social aspects is used to examine how collective images about future are created. The distinction between collective images and private images is problematised. The subject matter is extracted from a previous explorative examination about Do It Yourself and OpenSource culture which are concepts of collective learning. That work is described in the foreword.The question ?How is a collective image about the future created?? is central for this paper.The interdisciplinary approach is a cross reference synthesis of philosophies, educational studies, film studies, strategicstudies and future studies.