Hältor och ledskador är inom hästvärlden vanliga problem av stor betydelse som ofta är svåra att behandla. Exempel på skador inom de här kategorierna är spatt och strålbenshälta. På senare år har bisfosfonaten tiludronsyra börjat användas mot dessa åkommor för att hämma benresorptionen. Substansen finns som godkänt läkemedel till häst i ett antal europeiska länder men finns endast tillgängligt som licensläkemedel i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för tiludronsyras verkningsmekanismer, effektivitet och säkerhet. I kroppen binder tiludronsyra till hydroxyapatit som är en beståndsdel i kroppens benmineral. Substansen verkar genom att hämma benresorptionen på olika sätt.

This thesis is a study of residential environments and a design concept for a proposed housing area in Tierp. The industrial era created a need for the central planning of housing. The confined environments that arised in cities during the 19th century, together with modernistic and democratic ideas, led to regulations in planning and housing. Though the overall goal has been the same: to create a good standard in living, the ideas of how to achieve that have varied. The starting point for following generations has been to attend to the insufficiencies of the earlier planning periods.

Inflammatory airway disease (IAD) is a respiratory disorder that most commonly affects young horses performing at a high level. The clinical signs are often mild but the disorder can cause a marked decrease in performance to a point where the horse has to be taken of training and competing. The aetiology underlying IAD is not yet fully understood. One current theory is that a type I-hypersensitivity reaction due to allergens in the environment is the cause in some horses. The most reliable diagnostic method is a bronchoalveolar lavage (BAL) since it reflects the inflammatory status in the most distal parts of the lungs, which are affected in IAD.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstånd hos hästar och omfattar all smärta från buken. Hästarna visar detta symptom på olika sätt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvära foderbyten eller brist på motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, är en grupp läkemedel som används internationellt för att behandla smärta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och därmed hämmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaperna.

Peritonitis is a potentially life-threatening disease in horses. With no published work from Sweden, the objective of the study was to describe the occurrence and demographics of horses with peritonitis and to evaluate the outcome of treatment in terms of short-term survival during a ten-year period in a large clinic in Sweden. Data were examined in a retrospective manner in 69 horses diagnosed with and treated for peritonitis at Universitetsdjursjukhuset (UDS) in Uppsala between 2002-2012. Demographic data examined included age, breed, gender, history, duration of illness before arriving at UDS, reason for seeking veterinary care, initial clinical findings (general state of health, heart rate, respiratory rate, mucous membrane appearance, rectal temperature, abdominal sounds, rectal examination, nasogastric tube results), abdominocentesis results (abdominal fluid analysis including visual inspection, leukocytes and protein, cytology, bacterial culture and sensitivity pattern), complete blood count (CBC), Serum amyloid-A (SAA) upon presentation and a follow up, plasma fibrinogen, plasma protein and albumin, treatments, length of hospitalisation and outcome. All medical records with the diagnosis of peritonitis were extracted from the medical records system Trofast. All records with any other diagnosis code referring to trauma such as rectal tear or ruptured uterus, recent abdominal surgery, external trauma or rupture in the gastrointestinal tract were excluded. To be included in the study, the peritoneal fluid should contain more than 20.000 cells/?L, have a peritoneal protein value of >30 g/L; or have a significantly changed peritoneal fluid sample (orange with increased turbidity or worse) in cases where no data on cells or protein were available. The horses were divided into two groups; one where the peritonitis was deemed to have an idiopathic aetiology (primary peritonitis) and the other group where the peritonitis had a possible aetiology such as intestinal parasites, impaction etc.

Hästar är flocklevande djur i det vilda, trots detta hålls de i fångenskap ofta ensamma under stora delar av dygnet. Att hästar hindras från att ha fysisk kontakt med andra individer är inte ovanligt. Många hästägare är rädda för att deras häst ska komma till skada då de går i hage tillsammans med andra hästar. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på hur hästens sociala beteende påverkas av olika inhysningsformer och skötselrutiner. Utöver svaren på detta syftar översikten också till att avgöra om hästägarnas rädsla för skador på sina djur orsakade av andra hästar är befogad. Tama hästar tillbringar färre timmar om dagen med att äta och att förflytta sig jämfört med vilda hästar.

Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

In June 2013 a debate concerning the consumers? right to a label of origin on food packages was held in the Swedish parliament (www, Riksdagen, 2014). The debate was sparked by some food scandals where labelling was falsely used, claiming something that was not true ? the horse-meat scandal, frozen strawberries infected by Hepatitis A, pork sold as beef, etc. These cases were not only wrong in terms of food safety, but also fraudulent and threating consumers? right to fair origin labelling.

Vid transportering av hästar är lastning och avlastning en del som visat sig vara problematisk. Då lastningen innebär en onaturlig situation för hästen kan problem lätt uppstå till följd av hästens upplevelser. En annan del i problematiken kan vara att träningen av lastning och avlastning bygger på inlärningsprinciperna och att det inte alltid finns tillräcklig kunskap om termernas betydelse. En ökad kunskap kring dessa är grunden för att all hästträning sker på ett korrekt och effektivt sätt. Hästträningen är idag främst baserad på negativ förstärkning och argumenten är att man vid hantering ofta är nära hästen och kan använda taktila stimuli och att negativ förstärkning kan styra responsen i högre utsträckning än positiv förstärkning. Dessa argument vill jag inte avfärda, men man bör inte bortse från att samma resultat kan uppnås med positiv förstärkning tack vare den starka motivation som uppstår.

Arkeologiska fynd har visat tecken på att hästen levde vid människans sida redan för mer än 5 000 år sedan. De utmaningar som tidigare förfäder tvingats hantera har i mångt och mycket dagens hästar fått hjälp av oss människor att undvika. Trots detta är inte dagens hästar framselekterade för att reagera annorlunda på omgivingen, utan använder sig av samma samma sätt att hantera sin tillvaro som deras förfäder tvingats att göra för sin överlevnad. Hästhållningen i Sverige regleras i många avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, både i fråga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som ställs på hästens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nästan 90 % av svenska hästhållare tillgodoser hästarnas behov av social kontakt genom att de får gå i hage tillsammans med andra hästar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stäpplevande djur på begränsade ytor kan antas medför en hel del risker.

Horseracing is frequently referred to as the engine behind all horse activity in Sweden and it can be divided in to two main branches: harness racing and thoroughbred racing (HNS, 2008). Jump racing is a part of the thoroughbred racing and the jump racing is characterised by jumps on the racing track. Jump racing has been a part of the Swedish horseracing for over hundred years, but it has in recent years suffered from low economic profitability and been threatened by discontinuance (ATG & SG, 2008). Svensk Galopp, who is governing the horseracing in Sweden, has decided to increase the importance of jump racing. A workgroup was created for this purpose, and as a result of their work a strategy for the jump racing is supposed to be delivered in April 2009 (pers.

Endotoxinemi hos häst ses framförallt i samband med sjukdomar i mag- och tarmkanalen. De metabola rubbningarna och den utbredda inflammationen som endotoxinemin medför, gör att det är ett allvarligt tillstånd som kräver veterinärvård. Förändringar i aminosyrametabolismen har setts hos människor med experimentellt inducerad endotoxinemi och patienter med sepsis. Den kraftigt ökade muskelnedbrytning som endotoxinemi medför anses ha stor betydelse för patientens återhämtningsförmåga och prognos för överlevnad. Förutom aminosyrornas egenskaper som byggstenar för produktion av protein har de en viktig funktion för cellsignalering, bidrar till bevarandet av ett fullgott immunförsvar och hämmar cellskador.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.