Syfte: Att undersöka och analysera vilka faktorer som leder till att bolag genomför aktieinlösen. Teoretisk referensram: Likheter och skillnader mellan aktieinlösen och återköp redogörs samt själva inlösenförfarandet förklaras ur bolagets och aktieägarens perspektiv. Vidare sammanställs aktieinlösens och utdelningens skatteegenskaper och vem som gynnas av inlösen. Metod: Uppsatsen är av ett deskriptivt, deduktivt och kvantitativt slag. Undersökningen genomförs med hjälp av en statistisk modell, Tobit.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning mindfulness hos studenter predicerades av välmående (i form av livstillfredsställelse), kön, ålder och utbildning. Mindfulness är av intresse eftersom det är hjärtat i den buddistiska traditionen i form av mindfulness meditation och vägen mot upplysningen. Men det är också en inriktning inom psykologin där mindfulness betyder att närvara i stunden. Min hypotes är att mindfulness kan skapa utrymme att omvärdera den subjektiva värderingen av hur nöjd man är med sitt liv. 66 kvinnor och 47 män ingick i studien.

Självledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förändra individens tankar och i förlängningen beteende. Genom att förändra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat självledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbättrar förmågan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det även finns samband mellan självledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de båda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkät bestående av självledarskap, självskattad stress och arbetsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Problem Vad är blankning och hur ser lagstiftningen ut i Sverige och USA?Finns det någon korrelation mellan aktiekursförändringar och antalet utlånade aktier?Hur har åsikterna och inställningen till blankningen förändrats sedan införandet?Vad kan göras för att förbättra blankning som instrument? Syfte Syftet med uppsatsen är att kartlägga om det finns någon korrelation mellan kursförändringar och antalet utlånade aktier. Vi avser även presentera blankningen som instrument och den lagstiftning som styr handeln i Sverige respektive USA. Syftet är vidare att se hur uppfattningen och inställningen till blankning har förändrats via en artikelstudie. Metod Vi började med att välja tio aktier till en undersökningsgrupp efter en rad kriterier.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet är ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mäter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer där störning uppstår.

Kriminalitet är ett samhällsproblem och ett återkommande tema i den allmänna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som är politiskt känsligt, men där forskningen är särskilt viktig, då stereotypa förutfattade meningar sedan länge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spår som tar sin början i barndomen, genom uppväxten, etnicitetens betydelse och självuppfattningen, för att därigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels män med invandrarbakgrund döms till fängelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken långtidsdömda fängelseintagna män. Den kvantitativa studien baserades på en enkät som mätte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och självkänsla.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Syftet med denna studie är att studera sambandet mellanorganisatorisk rättvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet är även att undersökasambandet när det kontrolleras för kön, ålder, yrke ochanställningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frågeformulär och därefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys där flera gruppers medelvärdesskillnader har jämförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rättvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstår somsignifikanta respektive icke signifikanta när det kontrolleras för kön,ålder, yrke och anställningsform.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Syftet med denna undersökning är att se om lönen skiljer sig åt mellan män och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero på skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta på variablerna utbildning, ålder, anställningstid, befattning och institution.De data som användes i undersökningen består av lönestatistik som hämtats från Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanställda på skolan samt deras lön, befattning, ålder, ämnesområde och antal yrkesverksamma år på skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anställda på skolan är kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lärare trots att tjänsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben på skolan. Majoriteten av lärarna på skolan visar sig vara män, män har i genomsnitt högre inkomster än kvinnor på Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte på kön, då variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

Forskning har visat att self-efficacy, självkänsla, KASAM och locus of control alla har en effekt på graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsåg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken variabel som predicerar stress bäst. Högskolestudenter (n = 65) svarade på varsin enkät. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivå på variablerna desto mindre stressade var studenterna.