Sök:

Sökresultat:

88 Uppsatser om De rättslärdas styre - Sida 5 av 6

Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

En jÀmförande studie mellan shiamuslimsk teori och systemet i Iran

I samband med den islamiska revolutionen i Iran Är 1979 institutionaliserades tanken om nödvÀndigheten att upprÀtta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rÀttslÀrd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen Àr fördold. FrÄgan Àr dock hur vÀl detta styre kom att sammanfalla med det som ska rÄda under denne, imam al-Mahdi. Det Àr detta som denna uppsats Àmnar undersöka. TillvÀgagÄngssÀttet för att göra detta, det vill sÀga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter pÄ omrÄdet och i mindre mÄn undersöka internetkÀllor.

Regionalisering och demokratiaspekten : En fallstudie av Region VĂ€rmland

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of VÀrmland case study of Region VÀrmland.1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, SkÄne and VÀstra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy.Region VÀrmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region VÀrmland has an indirectly elected council, i.e.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Det utopiska statsskicket - frÄn idé till verklighet

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och pÄ den tiden innebar demokrati nÄgot helt annat Àn idag. Idén om det representativa styret kom att vÀxta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur ocksÄ att förÀndras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsÀttningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. NÄgra filosofer skrev om en sÄ kallad kontraktsteori, dÀr rationella mÀnniskor gemensamt beslutade att det enda rÀttvisa var ett samhÀlle med lika rÀttigheter för alla. UtifrÄn dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati Àr i modern mening ett ungt statsskick.

Mellanchefers maktposition : En fallstudie om hur mellanchefer inom kommunal Àldreomsorg upplever sina möjligheter till inflytande i organisationen

I den kommunala Àldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen Àr politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsÀttningar Àn de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjÀrde Är kan komma att göra en helvÀndning i de direktiv som skickas nedÄt och man kan dessutom ha flera chefsnivÄer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer pÄ nedre nivÄ skall utföra sitt arbete. Att vÀlja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna pÄverka antingen andra mÀnniskor eller organisationens resultat men frÄgan Àr hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap pÄ nedre nivÄ i den kommunala Àldreomsorgen dÄ sÄ mÄnga nivÄer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien Àr dÀrför att utifrÄn mellanchefer pÄ nedersta chefsnivÄns beskrivningar formulera en förstÄelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala Àldreomsorgen genomförts.

FristÄende skolor: socialdemokraternas instÀllning till fristÄende skolor

Hur ett land organiserar sitt utbildningsvÀsende Àr en stor och viktig frÄga. I de flesta lÀnder finns en kombination av allmÀnna och privata skolor. FörhÄllandet mellan dessa tvÄ alternativ varierar lÀnderna emellan. Sverige har haft ett vÀldigt lÄgt antal fristÄende skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhÄllandena Àr motiverad.

FristÄende skolor: socialdemokraternas instÀllning till fristÄende skolor

Hur ett land organiserar sitt utbildningsvÀsende Àr en stor och viktig frÄga. I de flesta lÀnder finns en kombination av allmÀnna och privata skolor. FörhÄllandet mellan dessa tvÄ alternativ varierar lÀnderna emellan. Sverige har haft ett vÀldigt lÄgt antal fristÄende skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhÄllandena Àr motiverad.

Erfarenheter av moralisk stress. Omv?rdnadspersonal inom barnonkologin

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Talibanerna som organisation : En studie av strukturen pÄ styret av talibanernas organisation 2009

Sedan attacken pÄ USA 11 september 2001 har Ätskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekÀmpar dem. Syftet med uppsatsen Àr att försökaÄskÄdliggöra en struktur pÄ styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur pÄ styret med utgÄngspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningslÀget om talibanerna. FrÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frÄgestÀllning löses ut av följande 2 frÄgor: FrÄga 1 - Kan strukturen pÄstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjÀlp av en strukturellorganisationsteori? FrÄga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur pÄ styret?Med hjÀlp av en strukturell teori om organisationers form och tvÄ sociologiska teorier sombehandlar varför mÀnniskor och grupper handlar som de gör utifrÄn deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen pÄ styret av talibanernasorganisation sÄg ut 2009 och förklara varför den sÄg ut sÄ.Uppsatsen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr divisionaliserad organisation, habitus och dendolda lÀroplanen anvÀnds som teorier.

Den internationella kontextens pÄverkan över en nations demokratiseringsprocess under transitionen frÄn ett auktoritÀrt styre till ett demokratiskt  -  En analytisk kategorisering

AbstractBachelor thesis in political science by Alexander Hassan, autumn 2008, ?Effects of external factors on a nations democratisation process during the transition from authoritarian to electoral democratic rule ? A categorical analysis?Supervisor: Tomas SedeliusIn recent years globalization has become a hot topic in understanding the world we live in today. Globalization has indeed had a great impact on international relations and with it a great influence on the domestic conditions that determine a nation?s possibilities. It is therefore rational to hold true that this also would apply to a nation?s democratic process.

FrĂ„n monolog till dialog - En kvalitativ studie om dynamiken mellan ledaren och organisationskulturen inom RĂ€ddningstjĂ€nsten i Ängelholm

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig pĂ„ fyra intervjuer samt tvĂ„ observationsdagar. Vi har valt att se pĂ„ hur organisationen, kulturen och ledaren pĂ„verkar varandra, men ocksĂ„ hur man som ledare vĂ€ljer ledarstil beroende pĂ„ situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förĂ€ndring i organisationen. De teorier vi har anvĂ€nt Ă€r Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om vĂ€rden.

Vilken framtid för den europeiska unionen? Om den europeiska integrationsprocessen. Ett europeiskt styre av folket, genom folket och för folket

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osÀker och dynamisk miljö dÀr marknaden stÀller allt högre krav pÄ snabba förÀndringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fÄtt stor uppmÀrksamhet och vars anvÀndning ökat Àr lean.Under senare Är har det kommit att riktas stark kritik mot tillÀmpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillÀmpningen vid lean. Andra forskare tar det steget lÀngre och stÀller sig frÄgan om det finns nÄgon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar pÄ ovanstÄende kritik introducerades lean accounting, ett Àmne som fortfarande Àr hÄrt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer hÀr pÄ lean accounting och lean control, dÀr lean control fokuserar pÄ output, behavioral samt social control.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->