Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningarenligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarhetenav redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standardensom IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogramvilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram pågrund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogramoch då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund avkostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklarahur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolagsval att ha kvar optionsprogram.

Den 1 januari 2005 trädde en ny redovisningsstandard ikraft som gäller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna är influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rättvisande bild som ett övergripande rättesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebär detta en utmaning då landet varit präglat av ett mer legalistiskt synsätt företrätt av försiktighetsprincipen. Det nya synsättet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och använder sig i större utsträckning av marknadsvärderingar. Förändringen har effekter på kvaliteten i redovisningen.

Med IP-telefoni innebär det att samtalet delas upp och transporteras till största del med hjälp av små IP-paket via Internet istället för via det fasta telefonnätet och tekniken har växt sig större och större bara under de senaste åren. Många företag och privatpersoner har redan valt att gå över från den fasta telefonin till IP-telefoni och i slutet av 2005 fanns det 210 000 stycken abonnemang för IP-baserad telefoni i Sverige, vilket motsvarar en ökning med 159 % jämfört mot 2004.Syftet med ett byte till en ny teknik handlar oftast om att det aktuella alternativet för med sig flera fördelar jämfört med det gamla, men för det mesta uppstår det även nackdelar som måste beaktas och så även för IP-telefoni. En stor fördel med IP-telefoni är att det kan bli billigare för privatpersoner att ringa med IP-telefoni än med det fasta telefonnätet medan en av de stora nackdelarna är att det inte går att ringa med IP-telefoni vid strömavbrott. På lång sikt kan detta innebära ett nätsäkerhetsproblem eftersom IP-telefoni troligtvis kommer att utgöra en större del av marknaden i framtiden.Trots en stor marknadsföring av IP-telefoni så har jag en hypotes som lyder att privatpersoner har hört talas om IP-telefoni men är inte medvetna om de fördelar respektive nackdelar som finns vid ett byte till IP-telefoni. Dessutom tror jag att IP-telefoni är mer ett alternativ för yngre privata telefonianvändare än äldre.Den nyaste formen av IP-telefoni fungerar som så att det analoga talet kodas om till digitalt format med hjälp av en Analog Telefon Adapter (ATA) som är kopplad till bredbandsanslutningen.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförändringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affärsvärlden även inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer värdeskapande resurs. Tidigare ägnade sig internrevisorn endast åt säkringsarbete som innebar att granska och utvärdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn även en roll av rådgivande karaktär, konsultrollen, vilket innebär att denne ger råd om förbättringsåtgärder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan därför uppstå svårigheter för internrevisorn att kombinera säkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön.Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.

Senaste årens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jämförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika länder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gäller även för svenska koncerner från och med 2005. Då länderna historiskt haft olika värderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn på redovisningen, och matchnings-principen som är aktuell för dagens fokus på redovisning till verkligt värde.

Avsikten med det här examensarbetet var att undersöka och kartlägga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frågor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att därefter genom en nulägesanalys ge förslag på hur arbetet inom dessa verksamhetsområden skulle kunna förbättras och rationaliseras genom samordning. Dessutom ges övergripande förbättringsförslag på arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller när systemens verksamhetsområden överlappar varandra. En mer omfattande samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system är lika eller är formulerade på olika sätt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har många likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsområden varandra, vilket gör dem lämpliga att samordna.

Varumärket ? vår tids viktigaste tillgång. Det är en immateriell tillgång som erbjuder ettexklusivt värde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmärka sig från sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansräkning kan bestå avvarumärket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgångarär dock svåra att identifiera och på grund av detta uppstår svårigheter vid erkännande ochkapitalisering.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler.

Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler.

IASB är ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens årsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krävs att den inte strider mot rättvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Från och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav på ett jämförelseår vilket innebär stora förändringar i redovisningen i jämförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fått beteckningen IAS/IFRS och ersätter Redovisningsrådets Rekommendationer.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag.