I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjänsten arbetar alkoholpreventivt när det gäller folköl och ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel på metoder som används i det alkoholpreventiva arbetet gällande ungdomars tillgång på folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i Värmdö kommun.För att nå detta syfte använde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har även gjort en faktauppställning för att få en överskådligare bild över de metoder som används.

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika stadsdelar.

Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående..

My goal with this Project was to create four pictures which de¬scribed four different emotions. The purpose of the project was that the pictures would be placed in a psychology department and they could use them as a starting point for a discussion about the patients? emotions. My personal purpose was that I wanted to create pictures in scale 1:1 in an analogue fashion, and try to learn more about how people see and feel about pictures. What kind of thoughts can a picture give you? Can I create a picture which can be used as a platform for a discussion? Can I make a picture which describes an emotion? The making of the pictures started with developing ideas and then I took photographs of my friend Joel, in different situations and moods, which I used as reference for my paintings.

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning.Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt.Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27).

Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av arbete på skadeplats med en till fyra drabbade personer. Metod: Fyra män och fyra kvinnor, med en erfarenhet mellan två och elva år av ambulanssjukvård, deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier identifierades: Kommunikation, Ledarskap, Medicinskt omhändertagande, Rutiner och riktlinjer, Organisation, Personlighet och relationer, samt Samverkan. Skadeplatsarbetet sker utanför sjukhusets kontrollerade verksamhet.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Syfte: Att undersöka om något mer än en god läsförmåga påverkar hur väl lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: Läsförståelse, läsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jämfördes med hur de lyckades tyda två texter samt med hur väl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin läsförmåga och de var positiva till att läsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svårt att fullt ut förstå de två texter som presenterades för dem.