Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar på återgång i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var även att ta reda på deras upplevelse av arbetsförmåga. Fyra personer deltog i studien, två kvinnor och två män. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjälp av en egengjord intervjuguide. Efter innehållsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Tjugotre kyrkogårdar och begravningsplatser har studerats med avseende på den information som delges besökaren. Huvudmålsättningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogårdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt då platserna valts med ett rimligt avstånd från Lund och konsekutivt då valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogård eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens målgrupp utgörs inte endast av de som vistas där i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna på en kyrkogård delas in i två grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, släktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportsträcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lätt att navigera och finna vidare information på och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare är en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras är frågeställning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. Särskilt fokus har lagts på hur det för begravningsplatser så signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. Utifrån kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgänglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har någon form av planskiss. Två av dessa var i så dåligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ändamålsenliga utifrån sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller två kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta där, förstå områdets värden, uppleva området och kontakta och på så sätt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhållande till platsen utläsas. En metodologisk svikt föreligger då insamling av data skett från ett begränsat område(västra Skåne)..

Med hjälp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar på hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjälp av begreppet livsvärld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvärld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvärlden som den bild av verkligheten så som den uppträder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha träffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i Mälardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som återkommer i samtligas livsvärld. De fyra uppfödarna har haft varierande åsikter och berättelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmärksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berättelser är ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken är den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar även vilka osäkerheter som råder vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har även behandlat olika styrsystem såsom Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts på Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och slutsatser är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoäng, Lärareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan två förskolor och förskolelärare som arbetar där och deras syn på den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelärare på två olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och Pilängens förskola i Limhamn.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om vikten och användandet av engelska som arbetsspråk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, där bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfällen i en klass i årskurs 9 och lika många kvalitativa intervjuer med fyra lärare. För att få reda på elevers åsikter har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 83 elever i årskurs 9.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

En traumatisk kris är en reaktion på en yttre händelse och omständighet. Krisen har fyra faser som de drabbade går igenom, där chockfasen är den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och känslor under och efter en traumatisk kris, som består av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker även svar på hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vänner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berättar fyra krisdrab-bade informanter om den händelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om någon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in från två enkäter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsglapp i dagliga aktiviteter samt Alzheimer´s Carer´s Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. Enkätsvaren sammanställdes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsglapp inom de fyra aktivitetsområdena. Flest glapp upplevdes i aktivitetsområdet fritid.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil.