Syftet är att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framställs i jämförelse med män i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gällande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man då förklara det? Syftet med uppsatsen är också att ta reda på i vilken mån dessa fyra läroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, då det står i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter?.I uppsatsen utgår jag från följande frågeställningar:Hur framställs män respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och män i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gällande representationen av män och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Syftet med arbetet är att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen påverkas av detta. Dessa studier är viktiga ur ett lärarperspektiv då läroplanen fastslår att en trygg identitet är en förutsättning för att ungdomarnas empatiska förmåga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger på hur kamratgrupper använder sig av symboler, riter och ?vi- och dem känsla? för att skapa gemenskap.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan, skolår 1-9, och hur undervisande lärare i matematik och specialpedagoger benämner svårigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvårigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklärare klargörs deras sätt att se på matematiksvårigheter och hur dessa benämns. Det sammanfattande resultatet visar på att det finns många olika sätt att definiera matematiksvårigheter. Det visade sig inte finnas någon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

Den här uppsatsen syfte är att undersöka vad som påverkade den markanta prisökningen på bostadsrätter i centrala Göteborg under 2005. Studien syftar till att beskriva och förklara sambanden mellan de ekonomiska- och oekonomiska faktorer som reglerar prissättningen på Göteborgs bostadsrättsmarknad. Faktorer som behandlats i uppsatsen är ränta, inkomst, utbud & efterfrågan, demografi, arbetslöshet, BNP, psykologiska faktorer, homestyling, lockpriser och den så kallade fastighetsbubblan. En kvalitativ fallstudie har genomförts, där fyra personliga intervjuer utgjort den empiriska grunden. Respondenterna har varit personer från fyra mäklarföretag med en stor omsättning i de centrala delarna av Göteborg.

SammanfattningHälsoundervisning är en uppsats på avancerad nivå som är skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoäng.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur högstadielärare, i ämnet idrott och hälsa, arbetar med hälsobegreppet i sin undervisning utifrån deras synsätt på hälsobegreppet. Utifrån syftet har dessa frågeställningar vuxit fram:Vad har lärare i idrott och hälsa för synsätt på hälsobegreppet?Hur undervisar lärare i idrott och hälsa sina elever i och om hälsobegreppet?MetodJag har använt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus på intervjuer. Urvalet är fem stycken lärare som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet. Metoden har använts för att få stora och djupa svar på frågeställningarna.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på elevers, i årskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrån ett elevperspektiv. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda på elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjälp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i när vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur beskriver eleverna sin språkundervisning? ? Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen? ? Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen.