Sök:

Sökresultat:

1420 Uppsatser om De förenade FNL-grupperna - Sida 66 av 95

Rörelsefrihet - En frÄga om tillgÀnglighet, fallstudie Halmstad

Detta examensarbete handlar om tillgÀngligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de bÄda grupperna stÀller pÄ utformningen av gÄngvÀgnÀtet undersöks och gÄngvÀgnÀtet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet Àr att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som mÄste redas ut. Det första Àr funktionsnedsÀttning. FN definierar i sina standardregler begreppet funktionsnedsÀttning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.

Genotypisk bestÀmning av ESBL-producerande E. coli isolerade i Kronobergs lÀn 2009

Vanlig tarmbakterie som Escherichia coli (E. coli) kan bland annat orsaka infektioner i bukhÄlan och urinvÀgsinfektioner. Infektioner orsakade av bakterien har ofta behandlats med betalaktamantibiotika, som penicilliner och cefalosporiner, vilket har resulterat i selektion av antibiotikaresistenta bakterier. Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) Àr enzymer som hydrolyserar 3:e generationens cefalosporiner som cefotaxim, ceftazidim och ceftriaxon, men kan Àven bryta ner penicilliner, monobaktamer och övriga cefalosporiner. ESBL förekommer frÀmst hos E.

"Kunden har inte alltid rÀtt, men man kan lÄta kunden tro det..." : Roller och kÀnslor i det dagliga servicearbetet

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebĂ€r för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion bĂ„de face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprĂ€tthĂ„lla en fasad utĂ„t mot kunderna. Även en jĂ€mförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger pĂ„ sex djupgĂ„ende semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Waldorfskola och kommunal skola - en kvalitativ jÀmförelse i skolÄr 1 till 3

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

  Familjebaserad Korttidsterapi : Beskrivning av en behandlingsmodell och terapeuternas reflektioner

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi sÄsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/HÀrnösand, dÀr författarna sjÀlva Àr verksamma. Modellen innehÄller en sÀrskild struktur med urvalsprocess utifrÄn sÀrskilda kriterier och 1-2 samtal som Àr tvÄ timmar inkl paus. Ett salutogent synsÀtt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, dÀr det ocksÄ ingÄr reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förÀndringsprocess som familjerna sjÀlva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att fÄ en fördjupad beskrivning av modellen samt nÀrmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/HÀrnösand tÀnker att de pÄverkas av att arbeta med denna modell och vad de tÀnker att de sjÀlva bidrar med som Àr verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Heuristisk utvÀrdering av typografi i responsiva grÀnssnitt

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvÀrdering av typografi i responsiva grÀnssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i tvÄ heuristiska utvÀrderingar anvÀnts av grafiska designers och grÀnssnittsutvecklare. De bÄda grupperna har dessutom fÄtt ge sin syn pÄ upplevelsen av att anvÀnda tumreglerna. Tumreglernas förmÄga att vÀgleda till hittade typografiska problem i tvÄ responsiva grÀnssnitt har analyserats och framförallt grÀnssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, dÄ mÄlet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bÀttre design för grÀnssnittsutvecklare utan utbildning i Àmnet.

SÀrskilda undervisningsgrupper i en skola för alla

Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Vad kÀnnetecknar en bra röst? : En studie om röster i kommersiella sammanhang

Vad kÀnnetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns nÄgot i den akustiska talsignalen som kan sÀga nÄgot om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang Àr sÀttet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rÀtt budskap och i detta Àr rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att lÄta en grupp lyssnare bedöma nÄgra olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jÀmförelse mellan resultat frÄn lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes.En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvÀndare lÀste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens.

Motiv till idrottsdeltagande och personliga egenskaper hos handbollsspelare

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kÀnnetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionÀrs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av bÄde manligt och kvinnligt kön fördelade pÄ ett herrlag samt sex damlag, dÀr tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lÀgre divisioner (division tre och fyra).

Upplevelser av mÄltidsmiljön : SmÄ förÀndringar kan göra skillnad

För att fÄ nöjda gÀster eller kunder Àr det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gÀller det för verksamheter med tjÀnstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om mÄltidsmiljön, i ett tjÀnstebaserat företag, kan pÄverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förÀndring pÄ mÄltidmiljön, mellan tvÄ olika grupper. Undersökningen tillÀmpades pÄ konferensanlÀggningen Krinova Science Park, Kristianstad.

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv pÄ naturvetenskap i gymnasieskolan

Syftet med vÄr studie var att bedöma om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelever Ärskurs 3 pÄ naturvetenskaplig inriktning och samhÀllsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att fÄ svar pÄ detta har vi intervjuat 19 elever frÄn vardera inriktning med frÄgor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen pÄ det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förstÄelse av kausala samband. StrÀvansmÄl och mÄl att uppnÄ frÄn kursplanen för Naturkunskap A och B har ocksÄ de en grund till frÄgornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som dÀrefter har analyserats kvantitativt.

Kvalitetskontroll inom revisionen - en oberoende granskning?

Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Kondition ombord- energiomsÀttning hos Sjöstridsförbandens personal under skyddstjÀnst.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivÄn pÄ den aeroba energiomsÀttningen under skyddstjÀnst ombord pÄ ett fartyg. FrÄgestÀllning: Vilken nivÄ pÄ den aeroba energiomsÀttningen nÄr försökspersonerna upp till under skyddstjÀnstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för berÀkning av maximal syreupptagningsförmÄga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjÀnst dÀr hjÀrtfrekvens (Hf) mÀtningar gjordes och upplevd anstrÀngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnÄdde högst nivÄer pÄ den aeroba energiomsÀttningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och tvÄ under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Skogspromenad vs. dataspel : en jÀmförelse av barns friluftsvanor pÄ fritiden i innerstad och förort

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur kontakten med friluftsliv pÄ fritiden ser ut hos 12- Äriga barn som Àr bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrÄgestÀllningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv pÄ fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn pÄ fritiden?Vad har barn för instÀllning till friluftsliv? Finns det nÄgra skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie. VÄrt urval bestÄr av 199 barn i 12-Ärs Älder som Àr bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har Äkt ut till skolor och genomfört gruppenkÀter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS dÀr vi har anvÀnt oss av flera chitvÄtester dÄ vi har gjort en jÀmförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn frÄn innerstaden har utövat friluftsliv fler Àn 9 gÄnger det senaste Äret medan barn frÄn förorten har utövat friluftsliv 1-3 gÄnger.

Hur upplever studenter den tÀtortsnÀra skogen?

Tidigare studier har visat att skogen verkar avstressande och ÄterhÀmtande pÄ mÀnniskans hÀlsa. Denna effekt kan bland annat mÀtas genom en individs upplevda sinnesstÀmning. Allteftersom befolkningen vÀxer och den mentala ohÀlsan ökar blir utformandet och utseendet av den tÀtortsnÀra skogen viktig eftersom den kan bidra till en friskare befolkning. Studenter Àr en grupp i samhÀllet som upplever mycket stress. Syftet med detta kandidatarbete Àr att undersöka vilken typ av skogsmiljö studenter föredrar vid vistelse i tÀtortsnÀra skog. Detta har analyserats med hÀnsyn till upplevd sinnesstÀmning pÄ vald favoritplats.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->