Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.

Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus. Vår huvudfrågeställning är: ? Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta? Våra underfrågor är: ? Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges åt genuspedagogik i skolan för läraren? Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en läromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som används i de båda böckerna samt hur böckerna är uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrån deras innehåll vad gäller låtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 påminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjälpa eleverna att uppnå kunskap.

I mitt examensarbete gör jag en jämförande studie mellan två verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar på Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för Målerås glasbruk. Den frågeställning som jag har valt är: ?vad kommunicerar verken?? och ?varför ser de så olika ut??. För att ta reda på det har jag använt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser så olika ut beror på de olika platser med sina respektive kulturer som de har växt upp med.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns blandnågra lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvänt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Denna uppsats behandlar frågan om lärarens förhållande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lärare i år 3 och 4 har denna fråga försökt besvaras. Resultatet visar att lärarna har ett visst matematikdidaktiskt tänkande även om detta inte är något direkt medvetet utan snarare ett förhållningssätt gentemot de olika begreppen lärarkompetens, didaktik och ämnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehåll. Lärarna förhåller sig till matematikdidaktiken genom att de ställer sig de så viktiga didaktiska frågorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta är en matematikdidaktisk handling i sig.

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet..

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1.

Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt Läroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.