Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna.

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

SammanfattningInledning: Den årliga incidensen för pankreascancer är 9 per 100 000 invånare. En tidig diagnos ger förbättrad 5-årsöverlevnad men botar fortfarande få patienter. De senaste åren har den dåliga prognosen förbättras tack vare utvecklingen inom bilddiagnostiken. Författaren i denna litteraturstudie har valt att jämföra multidetektor datortomografi (MDCT) och magnetisk resonans (MR) med kontrastmedel för diagnostik av pankreastumör vid misstänkt pankreascancer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken radiologisk undersökningsmetod som är att föredra vid diagnostisering av pankreascancer, MDCT eller MR.Frågeställning: Är det MDCT eller MR som är bäst vid diagnostisering av pankreascancer?Metod: En litteraturstudie baserad på 12 antal artiklar som är funna i databasen PubMed.Resultat: MDCT och MR har likvärdig diagnostisk säkerhet att upptäcka pankreastumör samt påvisa kärlinväxt och förutse operabilitet.

Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna.

Den vanligaste orsaken till att röntgenläkaren byter undersökningsteknik vid en njurundersökning från konventionell röntgen till datortomografi är att läkaren misstänker annat i buken än njursten, exempelvis tumörer som inte går att visualisera lika lätt med konventionell röntgen. Syftet med den här studien är att göra en jämförelse mellan dessa röntgentekniker för att kartlägga vilka för- och nackdelar det finns med respektive metod. Samt vilka risker det finns med joniserande strålning och hur stråldosen till patienten påverkades vid byte mellan röntgenteknikerna. För att komma fram till vårt resultat har litteraturstudier gjorts samt mätningar och beräkningar av stråldoser. Även intervjuer med röntgenläkare har gjorts om deras åsikter om för- och nackdelar med respektive metod.

Bakgrund: IBS är namnet på en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden idag. Någonstans mellan 15-20 % av befolkningen kommer att drabbas av sjukdomen. IBS eller Colon Irritable som den också kallas är en störning i tarmens normala funktion. Som leder till diverse symtom såsom diarré, förstoppning och magsmärtor. Nedsättningar i tarmens funktion går inte att påvisa med provtagning eller undersökningar.

Bakgrund: Datortomografi har som undersökningsmetod ökat. Detta tack vare metodens godadiagnostiseringsmöjligheter, fördelen i att undvika överlappning av anatomiska strukturer samt desssnabba undersökningstid. En betydande nackdel med datortomografi är den höga dosröntgenstrålning patienten utsätts för under bildtagning, datortomografen står för 50-80 procent avbefolkningens sammanlagda stråldos. Joniserande strålning kan vara skadligt för organ ochvävnader och sannolikheten för stokastiska effekter existerar även vid lägre stråldoser, exempelvisröntgenundersökningar. Röntgensjuksköterskans profession innefattar ett ansvar för att minimerastråldos vid alla röntgenundersökningar och behandlingar som utförs, utan att sänka dendiagnostiska bildkvaliteten.

Den diagnostiska metodiken inom röntgen står under ständig förändring. Datortomografi (DT) har blivit en allt vanligare undersökningsmetod som utvecklats och fått nya användningsområden. När nya metoder såsom DT-perfusion (DTp) möjliggörs är det viktigt att undersökningen utförs korrekt. Röntgensjuksköterskan har en unik uppgift och ska kunna översätta radiologens ordination till en undersökning som är diagnostiskt bedömbar, genomförbar för patienten och till lägsta möjliga stråldos. För att kunna undersöka patienter med en korrekt metod är det viktigt att följa de krav på evidensbaserad sjukvård som röntgensjuksköterskan har ålagts.

Antalet datortomografiundersökningar har ökat kraftigt i Sverige och världen, vilket ökar stråldosen till patienterna. Ökat antal undersökningar ger större potentiella risker för populationen. Fortsätter datortomografiundersökningarna öka kan det i framtiden leda till ett folkhälsoproblem, på grund av risken för strålningsinducerad cancer. Syftet med denna studie var att granska om det ökade antalet datortomografiundersökningar kan motiveras med tanke på riskerna för strålningsinducerad cancer och avvägning nytta mot risk. Ungefär 20 % av de undersökningar som genomförs i Sverige i dag är oberättigade.

Datortomografi (DT)-undersökningar tenderar att öka i antal. En nackdel med denna undersökningstyp är att den effektiva dosen generellt är högre jämfört med motsvarande konventionell röntgenundersökning. En högre stråldos anses medföra en högre risk för patienten att drabbas av tumörsjukdomar senare i livet. Barn anses i sig vara mer strålningskänsliga än vuxna och de har även en förväntad lång livslängd, under vilken tumöruppkomsten kan ske. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om DT-undersökningar bidrar till strålningsinducerad cancer hos barn.

Under våra kliniska studier på radiologisk avdelning har vi noterat att patienter med ländryggsbesvär undersöks i ungefär lika stor utsträckning med metoderna DT och MRT. Detta har väckt intresse för att utreda om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan metoderna. Fram tills idag saknas det forskning inom det aktuella området vilket föranledde denna studie. Syftet med denna studie är att utvärdera metodernas tekniska möjligheter och begränsningar för säkerställande av diagnos, samt att se om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan dessa tekniker. 100 patientfall från Norrbottens läns landsting studeras, 50 patienter för respektive metod.

BakgrundAkut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp. SyfteAtt jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit. MetodEn litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits. ResultatSensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier.

Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.

Bakgrund: Stroke är ett snabbt påkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessänkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lämplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlägger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den här studien är att se hur användbar Perfusions CT kan vara när det gäller misstänkt ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien är en litteraturstudie där två olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes åtta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som användes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.