Sökresultat:
4758 Uppsatser om Datorstött samarbete - Sida 51 av 318
IntensivvÄrdsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn intensivvÄrdsavdelning : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. Ă
r 2012 vÄrdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Är, pÄ en allmÀn IVA. Det finns stora skillnader mellan att vÄrda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pÄ en allmÀn IVA kan sakna de kunskaper som krÀvs för att vÄrda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i Ätta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pÄ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kÀnslomÀssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.
Hela skolans ansvar - en undersökning om samarbetet inom studie- och yrkesorienteringen
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori.
Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.
Skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mÄr psykiskt dÄligt : En intervjustudie med kvalitativ ansats
Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mÄr psykiskt dÄligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vÄrdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. UtgÄngen i intervjun var tre stora öppna frÄgor i omrÄdet "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mÄr psykiskt dÄligt". Analysen genomfördes med hjÀlp av Kvales metod för analys, sÄ kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.
Att mötas pÄ arbetsplatsen ? En fallstudie om medarbetares medverkan till samarbetsklimatet
Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.
IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress
Bakgrund: IntensivvÄrdsavdelningar, IVA, karaktÀriseras av en hög nivÄ av arbetsrelaterad stress. IntensivvÄrdssjuksköterskan förvÀntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta kÀnslomÀssiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivÄ av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter pÄ det psykiska och fysiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de pÄverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om tvÄ intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre teman framtrÀdde ur texten: inte rÀcka till, söka en balans och svÄrt att koppla av. Kategorier under temat inte rÀcka till var: högt tempo pÄ arbetsplatsen, ensamhet nÀr kommunikation och samarbete brister samt att kÀnna sig otillrÀcklig i arbetet.
Konstruktion av en bÄtlift
Examensarbetet har utförts i samarbete med Produktutvecklarna AB i VÀxjö.Arbetet har varit att konstruera en bÄtlyft för fritidsbÄtar, med en vikt pÄ maximalt 1000 kg.Lyften skall kunna lyfta bÄten ifrÄn en bÄttrailer, och den skall kunna anvÀndas som vinterförvaring,Den skall ocksÄ kunna lutas 30 grader för att underlÀtta tvÀttning och underredsbehandlig.Arbetet innefattar konstruktion, hÄllfasthetsberÀkningar, materialval, simuleringar samt dimensioneringar av lager och hydraulkolvar..
GearUp : Ett utvecklingsprojekt för ökad framkomlighet
Denna uppsats Àr ett examensarbete inom Àmnet Biomekanik. Studenterna Ingrid Bertilsson och Viktor Larsson har utfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med HÀlsoteknikcentrum Halland (HCH). Projektet har med en anvÀndarcentrerad utvecklingsprocess arbetat fram en funktions prototyp av ett vÀxlat rullstolshjul och en reglerande lösning. Funktionsprototypen har ocksÄ möjliggjort tester. Denna prototyp Àr utvecklad för att avhjÀlpa de rullstolsburnas problem med lutande plan och svÄrmanövrerad terrÀng.
IKT som redskap för lÀrande - aktionsforskning i ett pilotprojekt
Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och
kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna
mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr
utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller
en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt
förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning.
Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man
pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska
kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU
2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och
anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ
lÀrande och verksamhetsteori.
Avfallshantering som tillÀggstjÀnst via ett urbant konsolideringscenter En studie kring förutsÀttningar att konsolidera hushÄllsavfall och Ätervinningsmaterial i en stadskÀrna
Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta sÄ har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprÀttats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hÄllbart bör fyllnadsgraden pÄ stadsleveransens ekipage öka. DÀrför Àr syftet i den hÀr uppsatsen att undersöka förutsÀttningar för en tillÀggstjÀnst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsÀgare i omrÄdet dÀr stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nulÀget för avfallshantering i omrÄdet. Studien har ocksÄ analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring Àmnet, dÀr tydliga framgÄngsfaktorer identifierats till: Stöd frÄn myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till anvÀndande av UKC samt att börja med enklare produkter.HushÄllsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för Ätervinningsmaterial finns flera olika aktörer.
Metoder för att frÀmja livsstilsförÀndring efter stroke
Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjÀrt- och kÀrlsjukdomar stÄr för en stor del av den samlade sjukdomsbördan bÄde i Sverige och globalt. För mÄnga medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvÄrdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande mÄnga gÄnger skulle kunna förebyggas. De största beteendemÀssiga orsakerna till stroke Àr tobaksanvÀndning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohÀlsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvÄrdnadsmetoder inom vÄrden för att frÀmja livsstilsförÀndring hos patienter efter stroke.
Skapandet av en modernistisk trÀdgÄrd :
Examensarbetet "Skapandet av en modernistisk trĂ€dgĂ„rd" Ă€r resultatet av ett samarbete mellan en TRING odlare och en TRING designer som bestĂ€mde sig för att arbeta grĂ€nsöverskridande och dra nytta av varandras specialomrĂ„den för att skapa en vacker och hĂ„llbar trĂ€dgĂ„rd i modernistisk anda till ett fritidshus i Stora Rör pĂ„ Ăland..
IdrottslÀrares uppfattningar av GY11 - Tydlighet och likvÀrdighet i kunskapskraven för Idrott och hÀlsa 1
Syftet med denna undersökning Àr att utforska idrottslÀrares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hÀlsa 1. Det Àr kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvÀrdig bedömning och betygssÀttning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat Àmne bland lÀrare och i medier, dÄ de anses vara otydliga och svÄra att förstÄ. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvÀrdighet i bedömning och betygssÀttning. Det Àr av stor vikt att betyg sÀtts pÄ likvÀrdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg Àr en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid.
Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra idrottslÀrare.
Asperger syndrom i den integrerade skolan : En intervjustudie om hur skolan bör arbeta med elever som har Asperger syndrom
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.
LÀrare och elevers syn pÄ utomhuspedagogik
Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera lÀrare och elevers syn pÄ utomhuspedagogik i skolans senare Är. Jag valde att inrikta mig pÄ tvÄ intervjuer med lÀrare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkÀt, som elever i Ärskurs nio fick svara pÄ. Resultatet visar att eleverna Àr positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De kÀnner sig piggare och mÄr bÀttre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.
EU-rÀttens pÄverkan pÄ den svenska arbetsrÀttsliga modellen : Ett konkurrensrÀttsligt perspektivt
Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.