33 referendum has taken place in european states regarding the European Union since the fall of the Berlin wall. This thesis aims to initialy identify potential patterns in this group of referenda to launch and test a theory/hypothesis anchored in this pattern.The european states are differing in nature and the standard of living is chosen as the factor that can potentially have affected the outcome of the referenda held. The carrying thought here being that the voters in states with considerably lower standard of living than the european average would have a more positive attitude towards a deepened cooperation among european states.To try this connection between standard of living and how european citizens have placed their votes a main and principal quantitative test is undertaken. It is followed by discussion and arguments about the result of the test.The argumentation goes from being hopefull of the strenght of the hypothesis, to a more ciritical view of its' strength. The thesis is wrapped up in some argumentation about how and why it fails to explain what it was initially intended to do.

This study deals with one particular instance of foreign policy change in Sweden; The political take-off for enhanced Nordic Defence and Security Cooperation in the beginning of the 21st century which led to an agreement on a Nordic declaration on slolidarity. The aim of this study is to explain why the political development has undergone a rapid upturn and when such a policy change occur. Its purpose is to explain what factors and conditions that influenced the policy change. It also explores the meaning of the Nordic Declaration of Solidarity. The theoretical point of departure is Foreign Policy Analysis combined with John Kingdons policy-window theory.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare? Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan. Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse..

Syftet med vår studie är att utröna marknadsförings- och industridesigndisciplinens roller igår och idag. Arbetet strävar likaledes efter att förutspå marknadsförarens framtid i förhållande till designdisciplinen samt vilka skillnader och förhållanden som finns mellan de båda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts med studenter från Konstfack och en fokusgrupp har genomförts med studenter från Marknadsakademien. Sekundärdata har använts i form av en enkätundersökning från TED-projektet som gjorts med studenter från tidigare år. Vi har även tagit del av dokument som datakälla i form av hemtentamen från marknadsföringsstudenter i kursen ?Design as a competative tool? där upplevelsen TED-projektet bearbetats.

Detta examensarbete är en studie och en jämförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom Växtkraft Mål 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & Känsla. Målgruppen för samtliga projekt har varit långtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, där projektledaren, en anställd och en deltagare har intervjuats. Målet med jämförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stärka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet i förskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärande och samhälle. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilka erfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö. Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera värdet av en diagnos beträffande autismspektrumsyndrom utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lärare ser på diagnosen autism och hur lärare och föräldrar till elever med autism samarbetar utifrån lärares perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lärare i särskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: Lärarnas kompetens, Diagnosen autism i skolan och Lärarnas samarbete med föräldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen autism.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en särskild arbetsform där två terapeuter samarbetar i terapirummet, är ett förvånansvärt outforskat koncept, särskilt med tanke på hur ofta co-terapi används i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka åsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. Huvudfrågeställningarna har bl.a. varit vilken inställning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kännetecknar ett välfungerande samarbete mellan två terapeuter och vad som är viktigt att tänka på när en terapeut skall välja ut en kollega att samarbeta med.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i ämnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolår 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. Utifrån intervjuernas resultat presenteras elevernas syn på vilka faktorer som påverkar deras motivation i ämnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan påverkas elevernas motivation och några av faktorerna som presenteras är läromedel, kommunikation, delaktighet och påverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhållande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende på motiverande faktorer.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrågor: Finns det någon specialpedagogisk skolutveckling på de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i så fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det något samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i så fall? Teori: Uppsatsen tar utgång i rationalistisk organisationsteori som till skillnad från naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bättre förstå skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling användes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan våra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hälso- och sjukvården, inte minst i multiprofessionella team där flera yrkesgrupper bedriver ett nära samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar är det extra viktigt med en väl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nå patientsäkra resultat. Det finns många faktorer som kan påverka kommunikation till såväl det bättre som det sämre.SYFTE: Att beskriva hur säker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsäkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.