Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever påverkar deras lärande vid användning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick från tre frågeställningar: Hur ser eleverna på den egna förmågan att använda Datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvändiga kunskaper för att kunna lära med datorer? Vad anser eleverna är effekterna av att använda Datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, källkritik och Officepaketet är nödvändiga att hantera för att kunna lära med datorer.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i praktiken. När och hur kunde lärarna se om en elev har läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lärare som frivilligt ställde upp. I resultatet framkom att lärarna oftast kan se tidigt om en elev har läs- och skrivsvårigheter och att de kunde se det på flera olika sätt, bland annat genom dåligt ordförråd.

Bakgrund: När musen började användas på 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. På den tiden var det tangentbordet som användes för att ?tala? med Datorn. Idag är det musen som styr funktionerna och vi är vana vid att klicka oss hit och dit. Användaren har blivit så beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda Datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på Datorn än med penna.

ISBInstitutionen för samhälls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poängSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd läsinlärning- Att skriva sig till läsningVåren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur några yrkesverksamma förskollärare och lärare arbetar med läsinlärning, hur de använder Datorn som hjälpmedel för att stimulera barnens språkutveckling och läsinlärning. Syftet var också att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och lärare fördelade på två skolor på två mindre orter för att få en inblick hur deras arbete är upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen måste tillåtas att leka fram sin kunskap och att det måste ske på varje barns individuella sätt. Att det är bra att arbeta med Datorn som ett hjälpmedel är något som framkommer i denna studie, och det är en metod som går att anpassa till alla kunskapsnivåer och intressen hos barnen.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till Datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder Datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan Datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet..

Denna rapport presenterar ett examensarbete som gått ut på att bygga en prototyp av ett trådlöst sensornätverk vars funktion är att mäta fuktighet och lagra värdena på ett minneskort. Detta utförs för att man förhoppningsvis kan bli varnad för en eventuellt inkommande torka. Prototypen som utvecklats består av en huvudenhet och en sensorenhet. Det är möjligt att koppla upp flera sensorenheter till detta system och slutligen kommer det vara flertalet sensorenheter uppkopplade mot varje huvudenhet. Kommunikationssättet som används för kontakt med omvärlden är Bluetooth och det förutsätter att en person har möjligheten att åka till alla stationer och samla upp den data som lagrats.

Utvecklingen av datorer och deras förmåga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mångfald av hårdvarutillgänglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och därmed även förmågan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der inställningar som användare kan anpassa för Datorn, något som kräver att användaren har tillräcklig kunskap för att förstå inställningarnas e ekt. Att välja ut de optimala in-ställningarna för Datorn är en process som är både svår och tidskrävande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa inställningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på Datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om Datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av Datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer.

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om Datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i Datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik.