Vi har valt att titulera vår studie; ?Korsord eller charader? Ett undervisningsförsök med jämförelse mellan läs & skriv och pedagogiskt drama som metod?. Vårt problemområde inriktar sig på en jämförelse mellan två olika metoder; läs- och skriv och pedagogiskt drama. Vi har valt den här undersökningen för att vi vill bidra till forskningen kring dramaanvändning i skolundervisningen. Frågeställningen som ligger till grund för studien lyder; Vilken skillnad kan ämneskunskapen bli vid användning av läs och skriv respektive pedagogiskt drama som metod för lärandet? För att undersöka dessa undervisningsmetoder har vi valt att genomföra ett antal undervisningsförsök med en urvalsgrupp som funnits i Linas närhet.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom våra arbeten upplevt datorns intåg i verksamheten och har sett olikheter på användandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT är och kommer att vara en viktig del i samhällsutvecklingen och utifrån detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nått KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns något orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvändandet i förhållande till ett konstruktivistiskt synsätt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krävs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag.

Syftet med denna studie är att genom fritidslärarnas beskrivningar  skildra hur  och varför de arbetar med  utomhuslek på skolgården. Följande frågeställningar besvaras: Hur använder fritidslärarna utomhuslek på skolgården som ett pedagogiskt redskap i sin verksamhet? Vilka argument för att arbeta med utomhuslek har de?Studien är kvalitativ och den metod som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervju. Urvalet av respondenter består av sex utbildade fritidslärare som arbetar  i fyra olika fritidsverksamheter.  För att analysera empirin utgår vi  från Antonovskys salutogena perspektiv på hälsa, pragmatismen och Gardners teori om människans multipla intelligenser. Studien resultat visar att samtliga fritidslärare använder utomhuslek som pedagogiskt redskap i fritidshem och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hureleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jagundersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv.Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan.