Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare, i den för studien valda kommunen, gÄr till vÀga nÀr de gör bedömning av elevers mÄluppfyllelse i Ärskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende pÄ vilket Àmne det handlar om.Ett ytterligare syfte Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i mÄluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod dÀr intervjuer med verksamma lÀrare anvÀnts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten.Tidigare forskning har i resultatet vÀvts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun.Resultatet visar att det rÄder skillnad i lÀrares sÀtt att arbeta med mÄl och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors mÄluppfyllelse..

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollÀrares attityd till jÀmstÀlldhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollÀrare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgÄr ifrÄn vuxnas förhÄllningssÀtt gentemot barnen, dÀr samtliga informanter sÄg sig sjÀlva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollÀrarna stÀllde sig positiva till den utbildning de fÄtt, för att dÀrigenom kunna utveckla sig sjÀlva och verksamheten. En slutsats Àr att kunskap och utbildning kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, dÀr brist pÄ kunskap kan innebÀra att verksamheten upplevs jÀmstÀlld trots att den förstÀrker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jÀmstÀlldhet i förskolan, vilket kan hjÀlpa personal att undvika svÄrigheter som kan förekomma..

Orsaken till mitt Àmnesval för detta examensarbete uppkom pÄ grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen pÄ den skola dÀr jag arbetar ofta uppfattas som trÄkig och meningslös. Detta arbete Àr ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna anvÀnda för att ta till sig den teoretiska kunskapen pÄ ett effektivt och pedagogiskt sÀtt. I denna kurs sÄ ingÄr det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, fÄ kÀnnedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar ocksÄ upp vad man skall tÀnka pÄ nÀr en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete Àr en handledning i hur man kan bygga en lekstuga.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Internet som undervisningsmetod medför bÄde för- och nackdelar. Eleverna fÄr arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lÀr sig att behÀrska ett kritiskt förhÄllningssÀtt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet Àn vad lÀrarna har vilket leder till att eleverna lÀr lÀraren. Vid anvÀndande av internet som undervisningsmetod krÀvs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt, vilket inte alltid sker dÄ eleven lÀr lÀraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslÀrares anvÀndning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och pÄ vilket sÀtt drama och folksagor kan hjÀlpa 10-12-Äriga barn att utveckla sin ÄterberÀttarförmÄga. Jag har Àven försökt att finna ett sÀtt att med hjÀlp av gestaltning av folksagor skapa en bÀttre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptÀckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lÀtt kan lÀra sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lÀttare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sÄdan undersökning, som skulle krÀvt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frÄn videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptÀckt att gestaltning av folksagor fungerar bÄde som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sÀtt att fÄ en bÀttre uppfattning om andra mÀnniskor i samhÀllet..

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik anvÀnds pÄ en slumpmÀssigt utvald grundskola. Mina erfarenheter Àr att denna undervisningsform mestadels anvÀnds pÄ förskolor, trots att akutell forskning frÄn bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar mÄnga positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att dels utveckla mina egna kunskaper om Àmnet, men framförallt se hur den slumpmÀssigt utvalda skolan stÀller sig till detta. Arbetar lÀrare i de tidigare skolÄren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Cykeln har pÄ senare Är fÄtt en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka anvÀndningen av cykel, framförallt av miljö- och hÀlsoskÀl. DÀrmed finns detocksÄ ett intresse för att kartlÀgga cykelvÀgar pÄ samma sÀtt bilvÀgar Àr kartlagda. Om SverigescykelvÀgar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhÄll förenklas. Det skulle Àvenvara möjligt att ta fram informationstjÀnster som t.ex.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

In this study we aim to research teacher opinions on sexual education and how it is conducted within schools in Sweden. From their view of the education we want to elucidate the different factors of success and tribulation that the sexual education contains. The teacher opinions, which are collected through semi-structured interviews, reflect many different aspects of the sexual education. Though the informants possess different positions within schools they all seem to have some what the same idea of what successes and tribulations the sexual education contains. Furthermore all of them agree on one thing, the students want more sexual education.

Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. FrĂ„n början var det kortfilmer som skapades men frĂ„n 30-talet ökade intresset för animerade lĂ„ngfilmer. VisionĂ€ren Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade lĂ„ngfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvĂ€rgarna premiĂ€r. Metoden som anvĂ€ndes nĂ€r Snövit producerades var cellmetoden. Idag anvĂ€nder man ofta datorn nĂ€r man vill producera den animationsfilm.

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden höglÀsning. Vi har undersökt hur förskollÀrarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse dÄ pedagogerna vÀljer litteratur till höglÀsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har tvÄ förskollÀrare observerats i samband med höglÀsningsstunden under vardera tre tillfÀllen. DÀrefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att avsikten med höglÀsningen i förskolan Àr frÀmst vila och stimulering av barnens sprÄkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssÀtt som anvÀnds i matematikundervisningen i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. Vidare ville vi Àven fÄ reda pÄ vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda tvÄ olika metoder i vÄr undersökning; klassrumsobservationer och ritmoment. VÄrt resultat visade att de undersökta eleverna i skolÄr 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer Àn eleverna i skolÄr 4. Pedagogerna i skolÄr 4 verkade utgÄ mycket frÄn lÀroboken men undersökningen visade Àven att det fanns en viss variation i arbetssÀttet i form av stenciler och arbete pÄ datorn.