Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsÀttningar för elevers lÀrande sÄ att de kan fÄ en bÀttre lust att lÀra pÄ lÄngsikt. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan Ären 1994 till 2006 och intervjuer av lÀrare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda pÄ hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sÀgas att IT som stöd anses vara bra pÄ grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till mÄnga sinnen. NÀr datorn anvÀnds kan det alltsÄ bidra till ökad motivation hos eleverna.

AbstraktTitel: Fyra förskollÀrares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StÄhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivÄ)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer Àven om det finns tid och utrymme för detta Àmne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenternas erfarenheter inom Àmnet framgÄr. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda mÄnga olika saker beroende pÄ vem du frÄgar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig Àven att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

SAMMANFATTNINGSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur datorerna som finns i skolan anvÀnds.* Kan man se nÄgra tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats Àr en kvantitativ studie. För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en enkÀt. EnkÀten som jag har gjort Àr till stora delar hÀmtad frÄn examensarbetet Datorer i skolan som skrevs pÄ Idrottshögskolan för 10 Är sedan. Jag tyckte att mÄnga av deras frÄgor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren frÄn enkÀten visade att datorn anvÀnds mest i Àmnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man anvÀnt datorn i svenska, engelska och bild.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans vÀrdegrundsarbete. Vi har valt att begrÀnsa oss till elevernas upplevelser kring jÀmstÀlldhet och allas lika vÀrde. DÀr eleverna fÄtt möjlighet att reflektera över drama passens innehÄll, och komma med förslag till förÀndring genom fiktiva situationer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har varit deltagande observatörer, och anvÀnt oss av pedagogiskt drama i vÀrdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till Àr att pedagogiskt drama Àr ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Arbetet behandlar lÀrplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med sÄvÀl politiker och pedagoger i nÄgra kommuner om varför eller varför inte lÀrplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lÀrplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg Àr outforskat; dÀrför vÀljer vissa kommuner att avvakta med att införa lÀrplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet Àr att förstÄ de olika stÀllningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan anvÀndas som arbetsmetodik i nÀringslivet för att arbeta med sjÀlvkÀnsla i en personalgrupp. Den frÄgestÀllning jag anvÀnt mig av Àr vilket vÀrde en personalgrupp finner i att arbeta med sjÀlvkÀnsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag anvÀnt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama dÀr man fokuserar pÄ individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att fÄ svar pÄ detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp pÄ ett företag i Malmö dÀr jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama Àr en utmÀrkt metod att anvÀnda sig av i syfte att arbeta med sjÀlvkÀnsla.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska Àmnena i skolan. För att kunna möta alla elever pÄ deras individuella nivÄ Àr det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjÀlp av varierad undervisning. HÀr kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstÀrka abstrakt tÀnkande med hjÀlp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar pÄ hur pedagogiskt drama kan anvÀndas för att stimulera lÀrande.