Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.

Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Abstrakt: DemensvÄrd Àr och har historiskt i vÄrt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. FörhÄllningssÀtt och bemötande Àr begrepp som inte Àr traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning Àr att förstÄ och skapa förstÄelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvÄrden kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk smÄstad. Den teoretiska verktygslÄdan innehÄller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar trumpet, i olika sammanhang.

Den hÀr magisteruppsatsen skrivs inom huvudomrÄdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textlÀsning och textarbete i en Ärskurs tre utifrÄn filmen Min granne Totoro. Filmen Àr en animefilm som kan placeras inom populÀrkulturgenren. LÀrarens val av text var tÀnkt att bidra till att vidga sÄvÀl elevernas textvÀrldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte Àr att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehÄll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och pÄ vilka olika sÀtt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och Àven pÄ vilka sÀtt och nÀr eleverna utvecklar sitt sprÄk och uttrycker förstÄelse av den egna identiteten och sin omvÀrld under textarbetet.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

This essay is written at the university of Linköping and is a part of the teachers education. The intire essay is available on CD-rom. Its content is directed towards teachers who entirely or partly works, or want to work, in computereducation. The CD-rom contains both textmaterial and presentations, with teacherinstructions, wich are directly appliable in teaching computers. The teachingmaterial on the CD-rom is based on an empiric survey with different computerteachers.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.