Sökresultat:
560 Uppsatser om Datorn som hjälpmedel - Sida 33 av 38
En busschaufför, en busschaufför, det Àr en man med glatt humör ? En mÄlgruppsanalys för BrÀckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning
Titel En busschaufför, en busschaufför, det Àr en man med glatt humör.En mÄlgruppsanalys för BrÀckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning.Författare Siri JanssonKurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Höstterminen 2013Sidantal 52 sidorAntal ord 16 461 ordSyfte Syftet med studien Àr att undersöka mÄlgruppen för BrÀckegymnasiets framtida marknadsföring av sitttransportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi.Metod Kvantitativ enkÀtundersökning.Material 119 elever i Ärskurs 9 frÄn 4 olika grundskolor i Göteborg.HuvudresultatHuvudresultatet för studien Àr en mÄlgrupp för BrÀckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad pÄ de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tÀnka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). MÄlgruppen bestÄr till största del av tjejer, vilket var förvÄnande eftersom yrket Àr sÄ pass mansdominerat. De bor i lÄgaeller medellÄga resursomrÄden och sitter mycket framför datorn pÄ sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna pÄ musik eller spela datorspel. Youtube Àr det mediet de anvÀnder mest, oftast dagligen.
Lokaliseringsfaktorer för resecentra: en GIS-analys av
Solna station
Solna kommun som ligger relativt centralt i Stockholm och med sina nÀstan 60000 invÄnare samt 65000 arbetsplatser har en stor in- och utpendling dagligen vilket innebÀr att Solna station Àr en viktig knutpunkt för mÄnga pendlare. Denna rapport tar upp Solna pendeltÄgsstations nuvarande lokalisering med hÀnsyn till olika planindikatorer samt ger förslag pÄ var en framtida station kan placeras samt var expansion kan vara lÀmpliga med hÀnsyn till dessa indikatorer. Syftet Àr att tillgÀngligheten för de som anvÀnder stationen ska bli sÄ bra som möjligt. Planindikatorerna som analyseras Àr baserade pÄ avstÄnd i bÄde tid och lÀngd samt arbets- och befolkningsstatistik. Verktygen som anvÀnds för att analysera tillgÀngligheten Àr datorbaserade och ger pÄ sÄ vis möjligheter till att fÄ mer exakta vÀrden Àn med det traditionella sÀttet att arbeta med enbart radier för att mÀta tillgÀngligheten till olika mÄlpunkter.
IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation : LÀrares anvÀndande av IKT-verktyg vid Högskolan i GÀvle
Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka anvÀndandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lÀrare vid Högskolan i GÀvle.
Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i sina studier
Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola.
Problemomra?de
De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.
Vad vill du bli nÀr du blir stor? : En undersökning av barns tankar kring sitt framtida yrkesval
Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.
En undersökning om fördelarna och begrÀnsningarna med internetbaserade operativsystem i molnet
Den hÀr kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begrÀnsningarna med
Internetbaserade operativsystem i molnet, sÄ kallade Internet OS, och hur
IT-företag ser pÄ Àmnet. Internet OS Àr operativsystem som placerar sina
resurser och processorkraft ute pÄ Internet, ofta med hjÀlp av olika
molnettjÀnster.
Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett
hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis
Windows, och övergÄ till Internet OS.
Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet
till molnet. Vi vill ge en tydligare bild och bidra med ny kunskap om företags
syn pÄ Internet OS.
Arbetet har genomförts med en litteraturstudie som har fokuserats pÄ vad den
akademiska vÀrlden vet om Internet OS med fokus pÄ Chrome OS. Litteraturstudie
gÄr in pÄ fördelar och nackdelar, samt framtida visioner.
"VaddÄ bygga en fabrik i datorn, liksom?" : Om anvÀndandet av simulering inom pappers- och massaindustrin
Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens anvÀndning inom pappers- och massaindustrin.Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka dess anvÀndning. Andra frÄgor i fokus Àr: Hur anvÀnds simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan anvÀndandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?Hur ser utvecklingen inom simulering ut?Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som Ähörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lÀmpbarhet. Deltagarna Àr personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien.
IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 : en studie om lÀrares attityd till anvÀndandet av IKT i undervisningen
Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.
Elevers anvÀndning av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden : En kvantitativ undersökning i Är 7
Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur elever i Är 7 anvÀnder IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr följande:Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden?Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna pÄ IKT och lÀrande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms lÀn har en enkÀtundersökning genomförts med elever i Är 7 pÄ de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat pÄ enkÀten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna anvÀnder IKT pÄ engelska i högre grad pÄ fritiden Àn i skolan och pÄ fritiden Àr de vanligaste aktiviteterna med IKT pÄ engelska kommunikativa aktiviteter sÄ som chatt och sms.
VÄrdpersonalens upplevelse av det vÄrdande mötet med Àldre
Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag Àr vuxna svenskar inte tillrÀckligt fysiskt aktiva och mÄnga motionerar aldrig. För dem Àr risken störst att drabbas av vÀlfÀrdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-Äringar kan fÄ ett ökat vÀlbefinnande av fysisk aktivitet, dÀrför Àr det intressant om vÄrdpersonal genom ett vÄrdande möte kan fÄ Àldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vÄrdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos Àldre personer.
Vad gör barn pÄ sin fritid och varför? : En kartlÀggning över fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen samt faktorer som pÄverkar detta
Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv Àr en utav de viktigaste faktorerna för att hÄlla sig frisk. Barn under 18 Är ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer Àn tvÄ timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre Àn 60 minuters daglig mÄttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig pÄverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlÀgga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de frÀmsta faktorerna som enligt förÀldrarna pÄverkar detta, hos svenska barn i Äldern 7-12 Är.
Tjejers och killars lÀsning : En undersökning av högstadieelevers syn pÄ lÀsning
Uppsatsens syfte Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ lÀsning, bÄde allmÀnt och skönlitterÀrt. Syftet Àr Àven att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gÀller tjejer och killar, dÀr frÄgestÀllningarna rör synen pÄ lÀsning och resultatets didaktiska vÀrde. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr litteracitet och genus.Begrepp av vÀrde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför tvÄ separata grupper. Bakgrunden koncentrerar pÄ lÀsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning pÄ litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet bestÄr av tre undersökningsgrupper frÄn tre olika skolor.
Skadlig kod och sÄrbarheter i Windows : En studie i virusens historia och nutidens olika sÀkerhetsrisker
I dag kan man oftast lÀsa om olika sÀkerhetshot och risker en datoranvÀndare mÄste tÀnka pÄ för att inte ge nÄgon utomstÄende möjlighet att komma Ät kÀnslig och/eller privat information. HÀr talas det om nya virus och nya typer av trojaner som sprids som epidemier över Internet, och i bland handlar det om ett spionprogram som följer med en nedladdad fil. Det Àr svÄrt att hÄlla reda pÄ alla typer av skadlig kod som nÀmns fast med ökad förstÄelse ökar ocksÄ chanserna för att klara sig frÄn smitta. Det har visat sig att utvecklingen av skadlig kod Àr lika stark som den inom kommersiella mjukvaror. FrÄn persondatorns uppkomst i början av 80-talet och fram till i dag, har utveckling skett i alla omrÄden av den skadliga kod det handlar om strategi, syfte och framförallt ren kodkomplexitet.Dagens ledande leverantör av operativsystem och webblÀsare, Microsoft, lovar allt mer sofistikerade sÀkerhetslösningar varje gÄng en ny version av ett program slÀpps.
IT i klassrummet ?
Dagens skola mÄste spegla dagens samhÀlle. I lÀroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande Àmnena. För att möta kraven i en förÀnderlig vÀrld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver ocksÄ trÀnas i kreativt och analytiskt tÀnkande.
Datorn i matematikundervisningen! : LĂ€rares uppfattningar
Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.