Sök:

Sökresultat:

560 Uppsatser om Datorn som hjälpmedel - Sida 13 av 38

Skrivprocessens metoder och dilemman

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

SprÄkstörning & SprÄksvÄrigheter hos barn i förskoleÄldern

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Kontextberoende generering av trÀd för dataspel

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

E-communities - Ungdomars syn pÄ hur e-communities pÄverkar deras personliga relationer.

I dagens samhÀlle ökar anvÀndningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras pÄ dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan fÄ ut nÄgonting av anvÀndningen.Ungdomar Àr en stor mÄlgrupp dÀr anvÀndandet av e-communities Àr mycket vanligt. Men itakt med den ökande anvÀndningen pÄverkas livet i den fysiska miljön, dÄ du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istÀllet för ute. Hur pÄverkar detta ungdomarna,som i alla Är varit ute redan frÄn barnsben för att umgÄs med sina vÀnner till att i dagenssamhÀlle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pÄgÄr en mÀngddiskussioner kring detta ganska nya och fÀrska Àmne.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och presentera ungdomars syn pÄ anvÀndandet av ecommunities.Vi vill försöka se anvÀndandet ur ungdomarnas perspektiv dÄ detta Àr en stormÄlgrupp av anvÀndare.

InnergÄrden : FörbÀttrat utomhusflöde pÄ Àldreboende genom tillÀmpad Informationsdesign

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Att skriva sig till lÀsning med datorn som centralt redskap : LÀrares syn pÄ fördelar och nackdelar med fokus pÄ Tragetons pedagogiska metod

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Som man frÄgar fÄr man svar ? vilka kvalitetskrav stÀller kommunerna vid upphandling av Àldreboenden?

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

?Jag ser inte datorn som nÄtt djÀvulens pÄfund, utan kan se vilka anvÀndningsmöjligheter som finns? : En kvalitativ studie om IKT-satsningar pÄ förskolan.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.

NÀtverksövervakning av industriella miljöer : En lösning med öppen kÀllkod

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

9Liljor: Ett tapetmönster

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret Àr helt unikt och gjort pÄ fri hand frÄn grunden, det Àr sedan fÀrglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret Àr inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. MÄlgruppen spÀnner sig frÄn ung till gammal, mönstret och dess fÀrgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad pÄ inspiration och skissande redovisas.

Spelmaskinen som dokumenterar

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser pedagogerna pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur ser barnen pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur samspelar barnen kring lÀrplattan? VÄr studie Àr gjord pÄ tvÄ förskolor i NordvÀstra SkÄne dÀr vi har intervjuat Ätta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde Àven barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hÀmtat frÄn Ljung-DjÀrf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

Analys av arbete med hjÀlp av IKTbaserad undervisning via Tragetons modell för lÀs- och skrivinlÀrning

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV VAD SOM LINDRAR PREOPERATIV ORO ELLER ?NGEST. En litteraturstudie

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Datorn - en motivationshöjare?

Detta Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi gÄr igenom nÄgra centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vÄrt syfte anvÀnde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vÄr tolkning Àr att pedagogerna blandannat anvÀnder sig av datorerna för att motivera eleverna. VÄr studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet dÀr vi lyfter framnÄgra egna tankar samt att vi ger tips pÄ vidare forskning..

Pedagogers arbetssÀtt med barn med autism

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->