Sök:

Sökresultat:

31 Uppsatser om Datorisering - Sida 2 av 3

Från reklamjippo till pedagogiskt verktyg : ett lärarperspektiv på datoriseringen av skolan

Today it is more and more common for schools to provide teachers as well as students with laptops. Projects like this are worldwide called "One-to-one", one laptop per child. This paper conveys thoughts and ideas from a number of teachers in a medium-sized Swedish municipality in which all high school students and teachers, since a couple of years, have their own laptops. The aim of this paper is to clarify how the teachers? situation has been affected by the implementations of the laptops.

Lokaliseringsbaserade tjänster : En användar- och kontextcentrerad kartläggning av LBS

Location-based services (LBS) contains of services helping users of finding positions of themselves or other objects. LBS applications can present information in varies types of ways, these could be threw speech, text, geographic symbols, photos etc. Not many studies have been done to examine the aspects of LBS communication and there is a demand for user and context centered mapping.The purpose of this report is to present a model for the development of user and context based services. The model will give guide lines of recommendations when implementing LBS. The different technologies that support LBS will also be noticed.

Ett kvalitetsverktyg för mätning och uppföljning av kundtillfredsställelse åt Bluegarden PA-konsult

Efter andra världskriget rådde det en produktionsinriktad syn i samhället. I slutet av 1960-talet började Sverige få välutbildade och unga människor som förstod sig på produktion, Datorisering och konkurrensfaktorer. Detta gjorde att många företag började tänka på annat än att bara producera. I dagsläget behöver företag skapa kundvärde och integrera kunden i sin process för att bli framgångsrikt. Långsiktiga relationer är värdefulla tillgångar, därför bör företag inse betydelsen av att behålla sina existerande kunder.

Framtidens boende ur ett IT-perspektiv

I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för Datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer.

BorrIT: visualisering av borrhål med OpenGL

Detta projekt återspeglar åsikten att det finns stora vinster att göra när redan nu väl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjälp av Datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt där denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan väl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hål i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjälp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

Den främsta förändringen i vardagsarbetet: en studie av bibliotekariers syn på förändring och stabilitet i arbetet

The main purpose of this Master?s thesis is to examine what librarians in seven public libraries experience as major change in their work tasks. We are also interested in exploring how these changes influence librarians? ways of working. In addition to this we want to explore if librarians have experienced change in relation to user?s expectations and demands and if so, how they are met.

Elektronisk omvårdnadsdokumentation : Innehåll, upplevelse, samverkan och kvalitetsförbättring av omvårdnadsdokumentation

Idag satsas det mycket resurser på Datorisering i samhället och elektroniska patientjournaler har fått många funktioner i hälso- och sjukvården. Journalen används för att påvisa vilka åtgärder och behandlingar som utförs, verkar som ett kommunikationsverktyg mellan professionerna och för utvärdering av patientvården. Omvårdnadsdokumentation är en del av sjuksköterskans yrkesansvar men i många fall är dokumentationen bristande och ofullständig och kan därmed inte fylla sina betydelsefulla funktioner i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av elektronisk omvårdnadsdokumentation. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Debatten om Biblioteksdatoriseringen : tendenser i Biblioteksbladet, Bis och DIK-forum 1970-1999

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.

Informationshantering i en automatiserad och datoriserad arbetsmiljö.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och Datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.

Ledarskap ? IT-utvecklingens påverkan på ledarrollen

Vårt syfte med uppsatsen är att framföra på vilka sätt Datoriseringen har påverkat ledarrollens arbetssätt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa både för- och nackdelar som Datoriseringen har bidragit till, och på vilka sätt som ledarna har fått anpassa sitt ledarskap efter Datoriseringen. Tanken är att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka båda anses vara två mycket viktiga hörnstenar för att uppnå framgång i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svårigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom området.För att kunna genomföra studien har vi använt oss av nedanstående frågeställningar: Hur har Datoriseringen inom organisationen påverkat ledarrollens arbetssätt när det gäller kommunikationen (främst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har användningen av informationstekniska redskap såsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. påverkat ledarens arbetssätt?Om arbetssätten har påverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur påverkats av detta?Kan man se några tydliga förändringar inom ledarskap som har några direkta kopplingar till Datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har Datoriseringen medfört?Studien har genomförts på ett kvalitativt sätt, genom tre personliga intervjuer med ledare på mellanchefsnivå från olika organisationer.

Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. På grund av ökad Datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö.

Effektivisering av verksamheter ? en studie av fenomenet Lean IT

En omfattande Datorisering inom företagsvärlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg där de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgängliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsättningsrutiner och därmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som påverkar implementeringen av IS, exempelvis brist på resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det många gånger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingsländer.Syftet med studien är att undersöka hur en organisation med begränsade resurser, kan effektiviseras genom att använda sig utav Lean IT.

EDI reducerar transaktionskostnader : En studie över faktorer som ökar andelen EDI-projekt i stora och små organisationer

Trots långt driven Datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjälp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men när det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut på papper och skickas per fax, brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen är att identifiera viktiga faktorer som minskar gapet mellan småföretagets inställning till EDI och stora organisationers inställning till införandet och där finna framgångsfaktorer som överbryggar eller minskar gapet. Teorin påvisar att småföretag får mindre fördelar av EDI än de större företag som det har EDI koppling emot.

Datorisering ur människans perspektiv

Denna studie är en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid Växjö Universitet. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett på två arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen påverkas av faktorer såsom ålder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förändringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien är Försäkringskassan i två län, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem är att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergång från manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de båda länen, skiljer sig dock åt mycket enligt den mätning som genomförs två gånger varje år.

Utvärdering av LKAB:s säkerhetsarbete

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och Datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->