Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation.

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och.

Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare och fritidspedagoger anser att ett åtgärdsprogram är och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. Därför behandlas först och främst litteraturinnehåll som hoppas ge en förståelse av barn i behov av stöd, åtgärdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgången framgår det olika aspekter om vad åtgärdsprogram är och vad det ska innehålla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vår ostrukturerade intervjuform.

All vårdpersonal och då också sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med människor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivåer om sin sjukdom och också olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns någon skillnad på informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sätt att söka efter information. Resultatet bygger på 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och då framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekräftar gärna läkarens information med att söka alternativa källor.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Mjukvara i datorer styr många viktiga funktioner i dagens samhälle och används i stor utsträckning för att kommunicera men även för att styra utrustning. För att mjukvara ska fungera tillförlitligt behöver den byggas korrekt och testas utförligt. För att uppnå tillförlitlighet kan en byggserver används för att automatiskt bygga och testa mjukvaran. Den här rapporten beskriver hur en prototyp av ett övervakningssystem för byggservrar skapats. Systemet sköter övervakningen genom en övervakningstjänst som hämtar information från en byggserver av typen CruiseControl.NET [10] och presenterar informationen på en webbportal.

Uppsatsens syfte är, att utvärdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid Umeå stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att använda mig av två kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. Utvärderingsfrågorna, som ligger till grund för min uppsats, är på vilket sätt webbresurserna används i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas på nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot användarna.Som grund för min bedömning har jag använt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har ställt upp.Utifrån mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för här. Webbresurserna är relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras på ett målmedvetet sätt. Vidare bör omkringliggande system underlättas för att avlasta referensdisken med rutinmässiga ickereferensfrågor och på så sätt skapa tid för referensfrågor.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Den nya ekonomin innebär ett mer dynamiskt klimat för företagen. Detta ställer nya krav på företagens anpassningsförmåga. Outsourcing är ett sätt att bemöta ovan nämnda flexibilitetskrav. E-handel är en annan del av den nya ekonomin. Allt fler konsumenter upptäcker fördelar med att"shoppa on-line".

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsätt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas är waldorfpedagogiken och den avhandlas allmänt och med en enskild del som är riktad mot waldorfskolans sätt att arbeta med matematikundervisningen i de lägre åldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och även dess metodik och undervisningsinnehåll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen på undervisningsmetoder och få tips på hur man kan lägga upp undervisningen. Ett annat syfte är att skapa en förståelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov.

Många av dagens elever har kommit i kontakt med datorn på något sätt redan vid fyra års ål-der. Under min lärarutbildning kom det fram att examensmålen för lärarexamen kräver att blivande lärare behärskar IKT (informations och kommunikations teknik). När jag väl har varit ute på VFU har jag märkt att undervisande lärare inte använder så mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lärare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar när det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgått från kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frånGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolämnet hem- och konsumentkunskap, men även pe-dagogernas uppfattning kring detta.