This essay is written at the university of Linköping and is a part of the teachers education. The intire essay is available on CD-rom. Its content is directed towards teachers who entirely or partly works, or want to work, in computereducation. The CD-rom contains both textmaterial and presentations, with teacherinstructions, wich are directly appliable in teaching computers. The teachingmaterial on the CD-rom is based on an empiric survey with different computerteachers.

De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops.

Syfet och frågeställningen med detta arbete är att ta reda på vad det är som gör barn stressade, vad eleverna gör när de vill varva ner samt vad de själva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag använder mig av är enkätundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens två pedagoger skedde även för att få deras synvinkel på stress. Jag har även belyst vad stress är, hur den yttrar sig på människor samt barn och stress.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Att "smarta" brädspelande datorprogram har blivit mycket bättre under de senaste årtiondena har väl knappast kunnat undgå någon. Med brädspel menar jag spel såsom Go, Othello, Backgammon och Schack. Idag spelar program, som körs på en reguljär PC, bättre än de flesta människor. Vad är det som gör dessa program så bra? Hur kan man lära en dator att spela ett så pass komplext spel som Othello på en sådan nivå att ingen människa har en chans att vinna? I detta examensarbete kommer jag att försöka förklara mekanismerna bakom ett toppspelande Othelloprogram.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av många som tråkig och svår. Ett sätt att försöka göra fysiken både roligare och mer begripbar är att använda en av fysikens fundamentala arbetssätt, laborationer. Ett modernt sätt att laborera kan vara att använda dataloggers, en mätvärdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av värdetabeller och grafer. Med hjälp av elevenkäter och lärarintervjuer på två gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda på vad lärare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillåter och om man som lärare är beredd att lägga ned den tid som krävs för att behärska utrustningen.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Ialladesignprocessermåstemantahänsyntillettmediumsegenskaper.Dettaäringetnyttinomdesign.Ändåförekommerdetoftainommänniska--?datorinteraction(HCI)ochinteraktivsystemdesignattteknikensegenskaperbarasesöversomhastigast.Teknikenäroftaabstraherad,utanatttillräckliguppmärksamhetgestillhurderasdistinktaegenskaperöppnaruppfördesignmöjligheter.IdenhärrapportenbeskrivsetttillvägagångssättsomkallasInspirationalBitsförattblimerbekantmeddesignmaterialetinomHCI,detdigitalamaterialet.Detärocksåettsättförattblibättrepåattförmedlakunskapentillallagruppmedlemmariettinterdisciplinärtdesignteam.InspirationalBitsskapas?snabbtochsmutsigt?menärfulltfungerandesystemibådehard--?ochmjukvara,medmåletattblottaenellerfleraavdedynamiskaegenskapernahosdigitalamaterial..

Syftet med detta examensjobb är att få fram idéer om hur ArcView GIS kan användas för att på ett enklare, tydligare och smidigare sätt visa upp var Banverket har och var man tänker utföra ogräsbekämpning längs järnvägen. Idag fungerar det så att informationen ligger lagrat på papperskartor, i pärmar, i någon dator någonstans och så vidare. Sammanfattningsvis är det svårt att snabbt hitta det man söker. GIS användandet ligger i startgroparna inom Banverket, så detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel på hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara både jobb och kostnader.

Det finns ett ökande intresse för mindre generatorer hos såväl ägare till fritidshus som segelbåtar. Ofta handlar det endast om att kunna driva en dator, navigationsutrustning, ett larm och någon mindre belysning. Målet för detta examensarbete är att mäta verkningsgraden hos en navmotor, avsedd för cyklar, då den används som generator. En ställning byggdes där två navmotorer monterades. Överförningen av mekanisk energi skedde med en rem.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.