Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär att vårda och ge omvårdnad till kritiskt sjuka personer i en högteknologisk miljö. Etiska svårigheter av olika slag och komplexitet hör till vardagen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av etiskt svåra situationer inom professionen. Datainsamling gjordes via fokusgruppintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Patientens känsla av välbefinnande är relaterat till om det finns en fungerande vårdrelation som utvecklas i ett vårdande möte, mellan vårdare och patient. Vårdrelationen i mötet kan främja eller motverka hälsa. Båda parter i vårdrelationen är aktiva i någon mening och det är distriktssköterskans ansvar att det blir ett vårdande möte. Barnet som besöker vården är, som varje patient i en vårdsituation, utsatt - dels beroende på sårbarhet och dels beroende på underlägsenhet gentemot vårdgivaren, i det här fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, både till andra och till sig själv, rubbas.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies Datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Bakgrund: Artros är en ?folksjukdom? som drabbar många, framförallt äldre. Sjukdomeninnebär en broskförändring på en led som i sin tur ger upphov till smärta, stelhet och minskadrörlighet. Det finns ingen behandling förutom kirurgi som botar sjukdomen. De läkemedelsom används är smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ger olika grad avbiverkningar.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens Datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till.

Bakgrund:Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar medhälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför dettakan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig avelementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om denobligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend isamhället.Metod:Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats där Datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden förvår analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mothälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Bakgrund: I en uppmärksammad artikel från 1958 drar Modigliani och Miller slutsatsen att kapitalstrukturen inte påverkar marknadsvärdet av företaget och därmed är av icke betydande roll för företaget. Detta har lett till uppkomsten av flertalet andra teorier som ser annorlunda på företagets kapitalstruktur och hur denna påverkas av olika faktorer. Skuldsättningen i Sverige har enligt riksbankschefen börjat bli ett allvarligt samhällsproblem och genom att studera företagsledningens påverkan på ett företags kapitalstruktur kan en uppfattning av ett företags två styrorgans, VD och styrelse, ansvar för detta problem skapas. Få tidigare studier har gjorts där dessa styrorgans effekt på kapitalstrukturen studeras, och de som gjorts har främst baserats på amerikanska företag.Syfte: Att identifiera hur faktorer kopplade till respektive styrorgan i företagsledningen påverkar företagets kapitalstruktur.Metod: Studiens forskningsansats är av en deduktiv karaktär då fyra huvudsakliga teorier inom forskningen kring företagets kapitalstruktur ligger till grund för de faktorer som sedan studeras. Faktorer för respektive styrorgans påverkan på ett företagskapitalstruktur sammanställs till en teoretisk modell som sedan operationaliseras till variabler.

Bakgrund Anestesisjukvården i Sverige upprätthåller en hög grad av patientsäkerhet. Trots detta innebär all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förändrat synsätt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsäkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okända risker.Syfte Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsäkerhetsrisker i samband med anestesisjukvårdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor på tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehållsanalys.Resultat Studien påvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvård och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. Huvudområdena för de latenta risker som framkom är - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

Bakgrund. Pressade förhållanden på arbetet tycks vara kännetecknande för högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, två professioner som båda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgått förändringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att påverka de anställda. Ett flertal faktorer som inverkar på den psykosociala arbetsmiljön, på såväl organisations-, grupp- och individnivå, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker är hur högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies Datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

När digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, måste dess användbarhet utvecklas av någon behörig i området. Vad som är bra design är dock delvis subjektivt, beroende på bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. Något som ibland blir bortglömt är de yttre faktorerna som påverkar användbarheten. Det är precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under användbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förståelse får dock aldrig underskattas, och det är precis vad den här studien är ämnad för.