Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

Studier har visat att poliser arbetar i riskfyllda miljöer dÀr de löper risk att skada sig eller i vÀrsta fall omkomma. I Sverige har de senaste 110 Ären 92 poliser avlidit till följd av vÄld eller olyckor. Antalet anmÀlda arbetsolyckor med sjukfrÄnvaro har de senaste 5 Ären legat ganska stabilt me-dans antalet anmÀlda brott i form av vÄld mot tjÀnsteman har ökat nÄgot. Med tanke pÄ den risk-fyllda arbetsmiljön Àr det av vikt att poliserna kan hantera akut uppkomna sjukvÄrdssituationer. De bör enligt intervjuad ambulanspersonal klara av att stoppa en större blödning, ÄtgÀrda ett and-ningsstopp och kunna utföra HLR vid ett hjÀrtstopp.

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag gÄr tillvÀga i situationer dÄ en medarbetare inte fungerar pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Uppsatsen utgÄr ifrÄn empiri som samlats in genom att intervjua personer med personalansvar i medelstora och stora kunskapsintensiva organisationer. Dessa verksamheters framgÄng Àr starkt kopplad till medarbetarnas prestationer och det Àr dÀrför extra viktigt att sÄdana företag har en tydlig personalidé som Àven innefattar strategier för avveckling av personal. RÄdande lagar som reglerar anstÀllningsförhÄllande Àr inte helt anpassade efter hur företagens situation ser ut idag. Kraven pÄ anstÀllningstrygghet stÄr mot kraven pÄ arbetskraftens rörlighet.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

Syftet med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare anser att de anvÀnder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien Àr kvalitativ och tio förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuades. Resultaten frÄn intervjuerna var att pedagogisk dokumentation anvÀnds för att synliggöra barnens lÀrande i förskolan. FörskollÀrarna beskrev att de kÀnde sig trygga och professionella av att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollÀrarna bli avcheckade med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati).

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati)..

Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

I denna uppsats som avhandlar affÀrsutveckling i mikro ? och smÄ industriföretag i fragmenterade branscher Àr vÄr undersökningsfrÄga: ?Hur kan en enskild mindre aktör pÄ en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affÀrsutveckla sina affÀrer, stÀrka sin egen position och förbÀttra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ?att skapa förstÄelse samt generera förslag pÄ hur mikro- och smÄföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gÄ tillvÀga för att affÀrsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns Àven tre delsyften, nÀmligen att: kartlÀgga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affÀrsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lÀmpliga affÀrsstrategier för mikro ? och smÄföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara pÄ undersökningsfrÄgan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och tvÄ företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess gÄr till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förÀndringarna med mera.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förvÀntningar hos en nyanstÀlld till sÀmre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgÄng. Vi har i vÄr undersökning sett nÀrmare pÄ vilken betydelse förvÀntningar har för den nyanstÀlldes arbetsupplevelse, dÄ vi tagit utgÄngspunkt i bland annat Vrooms förvÀntningsteori. Undersökningen har gjorts pÄ en av vÄra egna arbetsplatser, dÄ vi upplevde att mÄnga av de nyanstÀllda tidigt valde att lÀmna organisationen och vi sÄg ouppfyllda förvÀntningar som en möjlig anledning till detta Syfte: VÄrt syfte med arbetet Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer pÄ fallföretaget, ta reda pÄ om de nyanstÀlldas förvÀntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förstÄelse för vilken betydelse annonsen och anstÀllningsintervjun har för den nyanstÀlldes förvÀntningar. Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning pÄ vÄrt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anstÀllde genom anstÀllningssamtalet fÄtt en realistisk bild av vad arbetet skulle gÄ ut pÄ.