Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gÀllande deras uppfattning om sitt eget och barnens anvÀndande av lÀrplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete Àr att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg dÀr detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen Àr att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lÀrplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie Àr att pedagogerna upplever brister i den introduktion defÄtt gÀllande anvÀndandet avlÀrplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i Àmnet.Det framkommer Àven att syftet med barnens anvÀndande Àr att ett lÀrande ska ske. Vidbarnens anvÀndande av lÀrplattan sker Àven en del begrÀnsningar frÄn pedagogernas sida. Dock finns Äsikten hos pedagogerna att lÀrplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Anders RÄdén: Liszt & Alkan: the virtuoso piano study ? practice study or monstrous mutation? Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).The purpose of this essay is to analyse a selection of studies by Franz Liszt (1811-1886) and Charles- Valentin Alkan (1813-1888). Can they be definedas practice studies, or are they reshaped in such a manner, as to establish a larger form reminiscent of the concert study? First of all, typical study characteristics of this time period are determined, then such characteristics are looked for in three of either Liszt's and Alkan's studies (from Douze grandes études S137 and Douze études dans les tons mineurs Op.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

En organisation som önskar vara bÄde lÀrande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra till förstÄelsen för hur organisationer kan frÀmja överföring och utveckling av kunskap mellan anstÀllda och konsulter, genom att studera individers förstÄelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lÀrandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar bÄda forskningsfÀlten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av tvÄ grupper pÄ en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras pÄ 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anstÀllda och chefer.Föreliggande studie visar att det krÀvs olika strategier för kunskapsöverföring beroende pÄ vilken typ av konsult som anvÀnds.

Delaktighet pĂ„ olika samhĂ€llsarenor för personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r ett vĂ€ldokumenterat problem. Daglig verksamhet Ă€r en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mĂ„l med insatsen Ă€r att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhĂ€llet. Forskningens syfte har varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt personalen pĂ„ daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna sĂ„ de kan utvecklas och uppnĂ„ de individuella mĂ„l som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhĂ€llet. Ett personalperspektiv Ă€r intressant dĂ„ det framkommit att personalens pĂ„verkan av arbetstagarna Ă€r stor.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förvÀntningar hos en nyanstÀlld till sÀmre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgÄng. Vi har i vÄr undersökning sett nÀrmare pÄ vilken betydelse förvÀntningar har för den nyanstÀlldes arbetsupplevelse, dÄ vi tagit utgÄngspunkt i bland annat Vrooms förvÀntningsteori. Undersökningen har gjorts pÄ en av vÄra egna arbetsplatser, dÄ vi upplevde att mÄnga av de nyanstÀllda tidigt valde att lÀmna organisationen och vi sÄg ouppfyllda förvÀntningar som en möjlig anledning till dettaSyfte: VÄrt syfte med arbetet Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer pÄ fallföretaget, ta reda pÄ om de nyanstÀlldas förvÀntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förstÄelse för vilken betydelse annonsen och anstÀllningsintervjun har för den nyanstÀlldes förvÀntningar.Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning pÄ vÄrt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anstÀllde genom anstÀllningssamtalet fÄtt en realistisk bild av vad arbetet skulle gÄ ut pÄ.