Musik Àr ett viktigt redskap för att frÀmja och bevara hÀlsa. Musiken frÀmjar avslappning och kan förÀndra sinnesstÀmning genom att skapa kÀnslomÀssiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan ocksÄ anvÀndas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan vÀlja att lyssna eller inte lyssna pÄ. Det kan ocksÄ skapa ett samband mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det Àr enligt Erikssons teori i förhÄllandet mellan vÄrdgivaren och patiente som vÄrdandet formas dÀr vÄrdtagaren ses som en unik mÀnniska med kropp, sjÀl och ande.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

The purpose of this thesis is to understand the reasons to why management consultants choose to leave their positions at large and established management consultant companies. The empirical data are made up of eleven interviews with men and women, both management consultants that have left their previous positions as well as a consultant who has chosen to stay with her first company and a representative from one of the large companies active within the management consultant industry. We have used the Job Embeddedness Theory combined with theories about identity, legitimacy, institutional norms and gender in order to understand the thoughts and reasoning behind the management consultantsÂŽ resignation. We have found that issues with the work itself and characteristics of the industry prevent the management consultants from being embedded within the management consultant company. Rather, some of the characteristics of the industry such as ?up or out? and the need to constantly perform work as a ?pushing-out mechanism?.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

Syftet med detta arbete Àr att redogöra för hur pedagoger ser pÄ barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger frÄn olika förskolor. I vÄr analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Syftet med denna studie Àr att fÄ större förstÄelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen Àmnar söka svar pÄ hur ett ?grönt? café externt gestaltar sin verksamhet samt om det pÄverkar kundernas val av café. Förhoppningen Àr att studien ska ge oss vÀrdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet.Hos det studerade caféet finner vi ett genomgÄende intresse att framkalla en kÀnsla hos sina kunder genom att anvÀnda sig av vÀrdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sÀtt att kommunicera pÄ inte resulterar i att kunder vÀljer att besöka caféet för att det Àr ?grönt?, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig..

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ kunskap om hur musik kan anvÀndas som verktyg för att underlÀtta lÀs- och skrivinlÀrning i svenska för de lÀgre Äldrarna. Vi ville veta om nÄgon sÀrskild del av musiken gynnar lÀs- och skrivprocessen extra mycket och pÄ vilket sÀtt den pÄverkar barnens sprÄkliga utveckling. En annan frÄga vi ville ha svar pÄ var hur verksamma lÀrare ser pÄ integreringen av musik i svenskÀmnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i Àmnena sprÄkutveckling, musikens pÄverkan, olika inlÀrningsstilar och vad sprÄk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. DÀrefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom svenska och musik.

SkÄdespelaren, konstnÀren, scenografen och teaterteoretikern Edward Gordon Craig (1872-1966) kom att pÄverka den moderna teaterns utveckling. Framför allt Àr det uttrycket Uber-Marionette som förknippas med Craig.Studiens inriktning Àr dock- eller figurteater och undersöker vilken betydelse denna teaterform fick för Craig.Syftet Àr att se om hans stora intresse för marionetteater gÄr att koppla till hans vision om en Uber-Marionette. FrÄgor stÀlls ocksÄ om vilka teorier han stödde sig pÄ och om han fortfarande pÄverkar nutida teateruppsÀttningar.Craig placeras in i sin samtid och jÀmförelser görs med samtida utövare inom konst,teater och dans. Fanns det en gemensam pÄverkan som kan förklara att liknande teorier uppstod parallellt? Har han pÄverkat den moderna dockteaterns utveckling och var gÄr det att spÄra hans inflytande.NÀr det gÀller sentida utövare fokuseras pÄ Michael Meschke och Marionetteatern i Stockholm..

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket Àr en del av omrÄdet informationssÀkerhet. Informationsklassning innebÀr att information delas in i olika nivÄer beroende pÄ hur vÀrdefull den Àr för en verksamhet. UtifrÄn en informationsklassning vÀljs sedan lÀmplig skyddsÄtgÀrd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel dÄ lÀmplig skyddsÄtgÀrd innebÀr att skyddet varken Àr för högt eller för lÄgt. De sÀkerhetskrav som verksamheter bör beakta Àr, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgÀnglighet.Arbetets problem har gÄtt ut pÄ att fÄ en inblick i vilka informationsklasser som anvÀnds ute i verksamheter för de tre informationssÀkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgÀnglighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsomrÄden.Resultatet och analysen tyder pÄ att det vanligaste sÀttet att klassa information pÄ Àr genom att benÀmna klasserna för sekretess, riktighet och tillgÀnglighet med siffror frÄn ett till tre.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag pÄ en förskola Àr inte den andra lik och inte minst pedagogers syn pÄ utevistelse skiljer sig Ät. Studien har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad anser pedagogerna Àr positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur anvÀnder pedagogerna sin nÀrmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom omrÄdet visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför nÄgot till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer frÄn semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger pÄ tre olika förskolor i olika kommuner.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förÀndringar i arbetssÀttet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen pÄ smÄaktiebolags trovÀrdighet efter reformen har förÀndrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvÀgagÄngsÀtt med en abduktiv ansatsanvÀnts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter frÄn en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och tvÄ myndigheter.Resultat:De frÀmsta slutsatser som dragits Àr att kreditgivares arbetssÀtt inteförÀndrats i den omfattning som förvÀntats. MyndigheternasarbetssÀtt har dÀremot pÄverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter pÄ ett annorlunda sÀtt. Efterreformen Àr det inte trovÀrdigheten till bolag som förÀndrats, utantill de sammanstÀllda rÀkenskaperna..