Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfÀllen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att dÀr genomföra dansundervisning med en femÄrsgrupp. Studien utgick frÄn ett genusperspektiv och de första tre danstillfÀllena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfÀllena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjÀlp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfÀlle.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap och fÄ en ökad förstÄelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgÄngspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssÀtt och metoder Àr nÄgonting utöver vad som kan sÀgas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. DÀrför har det Àven varit vÀsentligt att sÀtta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsÀttningar. Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock frÀmst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Att arbeta med prostituerade kvinnor Àr en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre frÄn prostitutionsenheten, som Àr den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frÄgor som rör prostitution, och tvÄ frÄn Rose Alliance som Àr en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rÀttigheter i Sverige. Studiens syfte Àr Àven att jÀmföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende pÄ om arbetet bedrivs frÄn en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan anvÀnds för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma.

Syftet med vĂ„r studie har varit att studera hur nĂ„gra unga mĂ€n reflekterar kring köp av sexuell(a) tjĂ€nst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjĂ€nster som dessa reflektioner kan tĂ€nkas anknyta till. För att svara pĂ„ vĂ„rt syfte har vi valt oss av följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjĂ€nster utifrĂ„n en individ- och samhĂ€llsnivĂ„ med fokus pĂ„ fri(villig)het och ansvar? Är detta förhĂ„llningssĂ€tt nĂ„gonting som förĂ€ndras utifrĂ„n om köpet görs pĂ„ olika arenor som internet eller utomlands? PĂ„verkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjĂ€nster? Vilka diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka Ă€r de mest framtrĂ€dande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare tvĂ„ via e-post. VĂ„r urvalsgrupp, unga mĂ€n i Ă„ldern 18-29 Ă„r, rekryterades via öppen annonsering pĂ„ tvĂ„ olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstĂ„ de olika resonemang som lyfts angĂ„ende köp av sexuella tjĂ€nster i de övergripande samhĂ€llsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förstĂ„elsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som vĂ„ld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv anser nu att det Àr dags för regelförÀndringar i Sverige och deras syfte Àr att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförÀndringen om revisionsplikt 1993, Àr en god förebild. Ett förslag, frÄn staten angÄende ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen sjÀlva fÄr bestÀmma vilka redovisnings- och revisionstjÀnster de behöver. Följden blir Àven att de svenska bolagen fÄr kostnadsbesparingar och pÄ sÄ vis förbÀttrar sin konkurrenskraft.Revision Àr betydelsefull för intressenter som Àgare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda och stat och kommun.

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

LVM- vÄrden har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, frÀmja motivationen till fortsatt frivillig vÄrd samt lÄngsiktigt frÀmja frihet frÄn missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid RÀllsögÄrden utifrÄn ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha pÄ RÀllsögÄrdens mÄl att motivera klienten till fortsatt frivillig vÄrd. Tidigare forskning inom Àmnet behandlar relationsskapande inom en tvÄngsvÄrdskontext, LVM-vÄrdens syfte och verkstÀllande samt motivationsfaktorer inom tvÄngsvÄrden.     För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter frÄn RÀllsögÄrden.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av sÄ vÀl personal som klienter pÄ RÀllsögÄrden.

NÀr jag började min utbildning till rockmusiker hÀr pÄ PiteÄ Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara vÀxt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit mÄnga om att fÄ göra ett projekt med dans, och inte dÄ ett projekt dÀr man lÀr sig befintliga lÄtar och sen spelar som det ska lÄta för att dansarna har gjort koreografier till dessa lÄtar. Utan att fÄ vara en del av hela processen, frÄn början till slut. Mitt intresse för att skriva musik Àr stort, och dÄ fÄ göra ett projekt dÀr jag fÄr skriva min musik för att styrka dansen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Bakgrund: Att kommunicera Àr ett sÀtt att förmedla information men ocksÄ att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hÀlso- sjukvÄrdspersonal Àr kommunikation nyckeln till att bÄde utföra en personcentrerad omvÄrdnad men ocksÄ för att tillgodose varje enskild individs önskemÄl. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmÄgorna som att kommunicera och minnas pÄverkas negativt, vilket försvÄrar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanstÀllning av metoder som frÀmjar kommunikation med personer med demens Àr dÀrför angelÀget dÄ denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska fÄ möjlighet till bÀttre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som anvÀnds av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen för att frÀmja kommunikationen med personer med demens.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare förstÄr ett specifikt mÄl ur lÀroplanen för förskolan nÀmligen: "Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmÄga och sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mÄnga uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sÄng och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger pÄ tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans vÀrld. För att vi skulle kunna undersöka förskollÀrarnas förstelse av mÄlet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer dÀr de fÄtt berÀtta för oss hur de tÀnker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanstÀllt under fem kategorier dÀr svaren behandlats och analyserats genom att jÀmföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jÀmfört detta med vÄr tidigare litteraturstudie runt Àmnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollÀrare hade sitt eget sÀtt att tolka mÄlet men dÀr vi kunde finna bÄde likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollÀrarnas utbildning och vidareutbildning..