Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur truppgymnaster och simhoppare pÄ nationell elitnivÄ uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien anvÀnder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frÄgestÀllningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) NÀr upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen pÄ motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier anvÀnder sig truppgymnaster och simhoppare av för att kÀnna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de frÀmsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgÄngspunkt ur ett interpretativt tillvÀgagÄngssÀtt.

LÀroplanen (Lpo 94) slÄr fast att kunskap inte Àr nÄgot entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? sÄsom fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad elever sjÀlva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsÀmnet frÀmst förmedlat fÀrdighetskunskap och förstÄelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 113 elever för att finna svaret pÄ vÄrt syfte.

Trygg-bas scripts Àr mentala anknytningsrepresentationer som bildas och utvecklas hos individen utifrÄn dess samvaro med anknytningsperson(er). Studiens syfte var att undersöka förekomst av idrottsrelaterade (tÀvlings) script och sambandet mellan trygg-bas styrka i barnens eventuella sporttÀvlingsscript, trygg-bas generellt och koherens i barnets anknytningsrepresentation. Dessutom söktes förstÄelse för barns och förÀldrars involvering och upplevelse av barnets idrottsaktivitet. FörÀldrapress undersöktes frÄn bÄde barn- och förÀldraperspektiv. Slutligen diskuterades samband mellan barnets anknytning och förÀldrapress.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid anvÀndandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.VÄra frÄgestÀllningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhÄller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 23-26 Är. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrÄn sambandet mellan hjÀrtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgÄ tre olika typer av tester.

Vad Àr för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: FörestÀllningen NÄgon borde ta tag i det hÀr... pÄ Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för strÄktrio ensemble recherche..

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.

Varje dag kan du i nÄgon av vÄra största kvÀllstidningar lÀsa om hÀlsa, utrymmet för hÀlsa har ökat bÄde i media och samhÀllet. HÀlsa som begrepp Àr bÄde brett och svÄrdefinierat och har Àven förÀndrats genom Ären. Den forskning som finns sedan tidigare pekar pÄ att undervisning om hÀlsa frÀmst fokuserar pÄ de fysiologiska delarna av hÀlsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslÀrare har för uppfattningar om hÀlsa och hÀlsoundervisning.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i Idrott & hÀlsa pÄ högstadiet. Mitt resultat visar att lÀrarna ser hÀlsa utifrÄn ett salugent synsÀtt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lÀra sig om hÀlsa pekar ocksÄ pÄ ett salugent synsÀtt.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att frÀmja elevers inlÀrning. Med min erfarenhet som idrottslÀrare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjÀlp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgÄr ifrÄn bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och Àr baserad utifrÄn ett samhÀllsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, dÀr pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgÄngspunkt. Arbetsmetoden Àr en modell som bestÄr av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera.

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today?s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för de Àldres upplevelse av Älderdom samt belysa hur de Àldre hanterar sitt Äldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt Ätta stycken intervjuer. I vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn gerotranscendensteorin som ger förutsÀttningar för nya förstÄelseformer rörande det mÀnskliga Äldrandet samt KASAM, KÀnsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehÄllen hÀlsa. VÄrt resultat tyder pÄ att Älderdom och Äldrande Àr en process som kan upplevas bÄde negativt och positivt. Det negativa Àr att sjukdomar samt kroppsliga besvÀr ökar, vilket begrÀnsar individen i det dagliga livet.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.