VÄrt examensarbete har varit att producera informationsmaterial till dansskolan Danshuset i VÀsterÄs. Huvudarbetet har varit att ta fram en broschyr som ska informera om dansskolans dansklasser och förmedla rörelse och dansglÀdje. Vi har dessutom tagit fram en affisch som ska informera om Danshusets vÄrförestÀllning. I utformningen av vÄrt informationsmaterial har vi tillÀmpat de olika designelementen för god informationsdesign och som arbetsmetod har vi utgÄtt frÄn den modell vi kallar den kreativa informationsdesignprocessen. Genom att utforma vÄrt informationsmaterial enligt principerna för god informationsdesign anser vi oss ha större chans att fÄ vÄrt budskap att nÄ fram med full effekt..

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.

Dagens samhÀllsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil stÀller höga krav pÄ ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte Àr att kartlÀgga om en grupp gymnasieelever har förmÄgan att vÀrdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som lÀst idrott och hÀlsa. Resultatet har tolkats med hjÀlp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad frÄn vid koncentrering och kategorisering anvÀnds hÀr ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det vÀxlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om mÄlen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna vÀrdera fysisk aktivitet.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i sÄ fall ser ut. Vi vill Àven undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vÄr utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare Är, bygger vÄr studie pÄ undersökningar gjorda pÄ grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, dÀr vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hÀlsa-undervisning. VÄra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motoriktrÀning i idrott och hÀlsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Detta examensarbete behandlar kunskapsomrÄdet friluftsliv inom ramen för Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist pÄ friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlÀttat det pedagogiska arbetet för lÀrarna. Undersökningen Àr riktad mot hur lÀrare upplever och undervisar inom detta kunskapsomrÄde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lÀrare frÄn tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lÀrarna frÀmst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det Àr mÄnga ramfaktorer som försvÄrar arbetet med omrÄdet.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils.

Through a discourse theoretical apparatus, this study examines Sweden's national curriculum, which is constructed for primary schools, pre-school class and leisure time classes. The study also examines the syllabus in physical education and the supplied comment material to the syllabus, the above mentioned material all valid from 1 July 2011. Using cultural researcher Marianne Winther JĂžrgensen's and communication researcher Louise Phillips interpretation of the political theorists Ernest Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, the study identifies several discourses in the new curriculums. The analysis shows that the curriculums writers construct their expectations through a rhetoric that is perceived as instructional and descriptive. The analysis identified eight discourses, woven into three "orders of discourse", the body, health and physical education.

We wanted to study if and how students become motivated and stimulated towards a permanent interest for regular physical activity, from a pedagogical perspective. Our goal was to examine how physical education teachers create motivation for the students and how you, as a physical education teacher, can motivate those students who are physically inactive due to obesity or other various kinds of problems. In the theoretical background, we have made a summary of sports and development of the physical education subject over the years. We also describe societyÂŽs perspective on public health. The motivation concept is definded and we explain different motivational theories.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och anvÀnder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vÄr vÀrld. MÄlet med denna forskningsöversikt Àr dÀrför att med hjÀlp av forskningsstudier frÄn 2003 och framÄt, söka fÄ en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som anvÀnts för att besvara dessa frÄgor Àr en forskningsöversikt som bygger pÄ elva forskningsartiklar i Àmnet. Studien berör i huvudsak tre olika lÀnder i var sina vÀrldsdelar. Den teori som anvÀnds i analysen av studien Àr ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar sÄvÀl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att sÄvÀl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett Àr likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa lÀnder.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att granska olustmoment inom Àmnet idrott och hÀlsa.Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vilka moment inom idrott och hÀlsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?PÄ vilket sÀtt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes pÄ Ätta elevermellan 9 och 18 Är, pÄ en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska omrÄde inÀrheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i Ärskurs tre, sexoch nio samt andra Äret pÄ gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och dÀrmed kÀnslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk nÀrkontakt kan leda till Ängest. Vikten av att vara duktig pÄ enaktivitet för att det ska kÀnnas roligt diskuterades av mÄnga elever, speciellt itÀvlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stÀmning ansÄgs Àven det ledatill olustkÀnslor.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

SammanfattningSyftet med studien Àr att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka erfarenheter har lÀrarna i idrott och hÀlsa nÀr det gÀller elevinflytande? Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa med elevinflytande? Om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan lÀrarna vilka Àr dÄ dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som har deltagit Àr tre stycken mÀn och tre stycken kvinnor som Àr verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa. Alla arbetar med elever i Ärskurs F-6.