Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

HÀlsa Àr nÄgot man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande. Tidigarestudier inom Àmnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohÀlsosam livsstil ochantal levnadsÄr. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i Ärskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hÀlsa samt vilken uppfattning de har om vad de lÀr sig ombegreppet i Àmnena idrott och hÀlsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i Ärskurs 9 genomfördes, dÀr eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansÄg att begreppet hÀlsa Àr. Eleverna fick Àven frÄgor omkost- och motionsrÄd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de fÄr den lÀrdom debehöver.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelÀrares anvÀndning av bollspel i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Den totala avsaknaden av bollspel i lÀroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv anvÀndes för att utreda följande frÄgestÀllningar: Vad innehÄller undervisningen, enligt lÀrarna, nÀr bollspel anvÀnds? Hur bedrivs undervisningen, enligt lÀrarna med hjÀlp av bollspel? Varför anvÀnds bollspel i undervisningen, enligt lÀrarna? Vilka skillnader finns det mellan lÀrare som undervisar pÄ lÄgstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frÄgestÀllningarna sÄ hÀmtades empiri frÄn totalt 35 grundskolelÀrare i Ärskurs 1-9 in via en enkÀt. Studien har visat att innehÄllet i lÀrarnas bollspelsundervisning frÀmst bestÄr av MÄlspel men Àven i viss mÄn av NÀtspel. Det senare i högre grad av lÀrare för grundkolans senare Àr Àn för de lÀgre Äldrarna.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsÀtter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough pÄ en scen. Hon vill se hur scenuttrycket vÀxer och fÄr mer substans nÀr det utmanas till att vara mer storslaget. NÄgra av frÄgorna som hjÀlpte henne att starta sin resa Àr: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför Àr det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag pÄ i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gÄng?.

Detta arbete fokuserar pÄ hÀlsa inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka hur elever och lÀrare i Ärskurs 9 uppfattar det hÀlsorelaterade innehÄllet i skolÀmnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua tvÄ lÀrare och 17 elever i Ärskurs 9 pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen Àr Aaron Antonovskys teori om hÀlsoutveckling: kÀnsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori Àr ett sÀtt att förklara vad som pÄverkar och utvecklar hÀlsa hos en individ.

Syftet med denna C-uppsats Àr att synliggöra hinder och möjligheter för att inom Àmnet idrott och hÀlsa implementera hjÀrt-lungrÀddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjÀrt-lungrÀddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnÄendemÄl i Är nio. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. VÄra intervjupersoner har alla anknytning till skolÀmnet idrott och hÀlsa och de Àr aktörer pÄ tre olika nivÄer i skolvÀrlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lÀrarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslÀrarna representerar realiseringsarenan. De har alla fÄtt resonera kring mÄlet om livrÀddande första hjÀlp och dess betydelse, legitimitet och uppnÄbarhet, vilka intentioner som kan tÀnkas ligga bakom mÄlformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att Àven inkludera HLR-begreppet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i sÄ fall hur, lÀrares egna erfarenheter frÄn föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans Àmne Idrott och hÀlsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan fÄ för eleverna.Studien anvÀnde sig av följande frÄgestÀllningar:Undervisar lÀrare i Idrott och hÀlsa i större utstrÀckning inom moment som de har egna erfarenheter av frÄn föreningsidrotten Àn inom moment dÀr de saknar egna erfarenheter?AnvÀnder lÀrare i Idrott och hÀlsa de idrotter som de sjÀlva har erfarenhet av inom Àmnets undervisning i syfte att eleverna skall lÀra sig nÄgot mer Àn sjÀlva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lÀrarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare i tvÄ F-9 skolor i Stockholms lÀn. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre mÀn och tre kvinnor i Äldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i Àmnet Idrott och hÀlsa. En dokumentinsamling med lÀrarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare inblick i hur idrott och hÀlsa Àmnet kan pÄverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nÀtverk samt frÀmja utvecklingen av en positiv sjÀlvbild. Studien tog sin utgÄngspunkt utifrÄn tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har smÄ sociala nÀtverk, har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn samhÀllets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien anvÀndes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger pÄ grundsÀrskolan samt gymnasiesÀrskolan. Resultatet visade att eleverna har fÄ sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfÀren och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad Älder.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Syftet med undersökningen var att studera lÀrares egna uppfattningar om hur de arbetar med att frÀmja elevers positiva sjÀlvbild samt studera om lÀrarnas egna uppfattningar om elevernas sjÀlvbild pÄverkar bedömningen av eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jÀmförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna Àr deras betoning pÄ omgivningens inverkan pÄ en persons sjÀlvutveckling. DÀrutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, dÀr bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

God self-efficacy Àr nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgÄngsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gÀllande sin egen förmÄga att framgÄngsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken pÄ könsskillnader i self-efficacy nÀr det gÀller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sÀmre om sin egen förmÄga Àn vad mÀn gör. Syftet med denna studie Àr att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

The purpose of this work is to see if the students, on two separate high schools, understand what skills you should achieve after completing the course in physical education and health A 100 points. The entire study is based on a student perspective. In order to best answer the purpose, the questionnaire used in the "available groups" in schools. The questions for the work are: To what extent and how students perceive what they should achieve after completing the course in Sport and Health A?, Which is the goal, based on the curriculum in Physical Education, that students feel are important to achieve? and how do a comparison like between these two schools on the basis of what students perceive that they must achieve in Sport and Health A?The result shows that the main goal that finds support in the course objectives is an assertion; Has knowledge of what to eat to maintain or improve health, which over 90% of students had checked in.