The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees? background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig pÄ ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anstÀllda i kommunal sektor. Dessa fÀlt analyseras utifrÄn valda frÄgeteman sÄsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar pÄ individers identitetsskapande och hur engagemanget pÄverkar och pÄverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fÀltobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syftet med uppsatsen Àr att studera ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i grundskolan. Uppsatsen syftar ocksÄ till att studera om ett högt betyg i idrott och hÀlsa medför att eleverna har ett högt snittbetyg i alla Àmnen. En enkÀtundersökning har genomförts pÄ 61 elever samt en fristÄende betygsundersökning för att söka ett eventuellt samband. Resultatet av undersökningarna visar att gruppen högaktiva elever har ett högre snittbetyg i kÀrnÀmnena i jÀmförelse med gruppen lÄgaktiva elever. Undersökningarna pekar pÄ att ju högre betyg eleverna har i idrott och hÀlsa desto högre snittbetyg i alla Àmnen har eleverna, som grupp.

Denna c-uppsats undersöker om elever i Är nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frÄgestÀllning som undersöks Àr om det Àr nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar betrÀffande kÀnnedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 pÄ tre olika högstadieskolor i VÀsterbotten. Resultatet av vÄr undersökning Àr sammanstÀllt frÄn en enkÀt som elever i klass nio frÄn respektive skola fÄtt fylla i. EnkÀten var baserad pÄ betygskriterier och mÄl att uppnÄ som finns faststÀllda i den nationella lÀroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att uppnÄ simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn. Urvalet baserades pÄ tvÄ parametrar, avstÄnd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lÀrarna bedömer elevernas simkunnighet utifrÄn definitionen i Lgr11, men att de anvÀnder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simtrÀning.

 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Rapporter pekar pÄ att ungdomar rör sig allt mindre och dÀrmed ökar i vikt. Vi vill dÀrför med denna uppsats ta reda pÄ vad elever i Ärskurs sex har för instÀllning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vad gör de pÄ fritiden? Hur ser de pÄ skolidrotten? KÀnner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna Àr aktiva Àven pÄ fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till Àmnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. DÀrefter genomförde vi en enkÀt bland 12-Äringar för att fÄ en verklig bild av situationen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet fÄr tillrÀcklig utbildning och kunskap om sömn inom Àmnet idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningar: Vilken instÀllning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har Àmnet idrott och hÀlsa för gymnasieelevers kunskaper inom omrÄdet sömn? Hur pÄverkas eleverna av mindre respektive mer sömn Àn vanligt?MetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie som gjorts pÄ tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkÀter pÄ skolorna och sammanstÀlldes pÄ Internet via Google docs. De som svarade pÄ enkÀten var gymnasieelever som gick Ärskurs tre.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi med olika övningar och lekar kunde öka barns sjÀlvförtroende att tala inför grupp genom en integration mellan Àmnena idrott och svenska. Undersökningen genomfördes i Är 5 i LuleÄ kommun under en sjuveckorsperiod. Eleverna fick i övningarna och lekarna trÀning i att exponera sig inför grupp. En tanke frÄn oss nÀr vi valde ut övningarna till undersöknngen var att de skulle kÀnnas roliga och engagerande för att fÄ en positiv effekt. Resultatet erhöll vi genom att dela ut en enkÀt i början och slutet av vÄr praktikperiod, samt genom iakttagelser i form av vÄra personliga loggböcker.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ vilken utbildning de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa omrÄden. Vilken utbildning har de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott? Har lÀrarna sjÀlva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? PÄ vilken nivÄ i sÄ fall? Upplever lÀrarna att de kan undervisa i hela det centrala innehÄllet utifrÄn den utbildning de har? Eller Àr det nÄgonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lÀrare/trÀnare som saknar formell lÀrarutbildning med betygssÀttningen?Metod44 enkÀter delades ut till elva skolor runt om i StockholmsomrÄdet. TvÄ "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 mÀn deltog,  alla arbetar pÄ ett RIG eller NIU med nÄgon eller nÄgra av specialidrotts sju kurser.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger pÄ hur dessa lÀrare strukturerar upp regelgenomgÄngar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gÄng samt vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkÀnda undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgÄngspunkten i studien Àr lÀrares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgÄngarna genom att samla eleverna i en ring, anvÀnda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillÀmpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.