Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med denna studie Àr att jÀmföra idrottslÀrares och elevers uppfattningar om hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden anvÀnds till att behandla hÀlsodelen i Àmnet idrott och hÀlsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lÀrare anvÀnds för att tÀcka in hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa?Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en enkÀtmetod för att fÄ en övergripande bild av jÀmförelsen. VÄr enkÀt tar upp de hÀlsodelar Àmnet Idrott och hÀlsa kan innehÄlla och Àr utarbetad utifrÄn forskningslÀget samt vÄr pilotstudie. EnkÀten delades, efter samtycke med bÄde skolorna och förÀldrarna, ut till 205 elever och nio lÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, nÀringslÀra och stresshantering Àr de mest vÀsentliga momenten inom hÀlsodelen medan lÀrarna tycker att nÀringslÀra social kompetens och hygien Àr viktigast.

Syftet med studien Ă€r att undersöka hur lĂ€rare motiverar elever i Ă„rskurs nio till lĂ€rande i Ă€mnena idrott och hĂ€lsa samt textilslöjd pĂ„ en grundskola i Mellansverige.I studien anvĂ€nds metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. TvĂ„ lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och tvĂ„ lĂ€rare i textilslöjd. Åtta elever i Ă„k 9 intervjuas tvĂ„ gĂ„nger, en gĂ„ng med fokus pĂ„ idrott och hĂ€lsa samt en gĂ„ng med fokus pĂ„ textilslöjd. Till studien genomförs ocksĂ„ fyra observationer, tvĂ„ stycken i respektive Ă€mne idrott och hĂ€lsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lĂ€rarna framkom att det Ă€r vĂ€sentligt med en positiv instĂ€llning som genomsyrar undervisningen.

Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv Àr vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnÄ miljöombyte och naturupplevelse utan krav pÄ prestation eller tÀvling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att fÄ ny kunskap om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frÄgestÀllningar var: · PÄ vilket sÀtt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans lÀroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förÀndrats över tid (1962-1994). · Vad anser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, ingÄr i benÀmningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehÄll har skolans friluftsdagar? Hur mÄnga friluftsdagar har skolan per Är? · Vilka möjligheter och hinder ser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, nÀr det gÀller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur undervisningen i idrott och hÀlsa bedrivs för barn i behov av sÀrskilt stöd som inte gÄr i den vanliga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser lektionerna i idrott och hÀlsa ut pÄ de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen pÄ de besökta skolorna till elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd?Hur arbetar dessa lÀrare med kursplanen?Vad Àr dessa lÀrares syn pÄ att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fem olika skolor intervjuats med hjÀlp av en semistrukturerad intervju som utgÄr ifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Skolorna som ingÄr i denna studie hittades via sökningar pÄ Google. Sökorden som anvÀndes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för Àmnet idrott och hÀlsa, dels finna en förklaring till kunskapslÀget. VÄra frÄgestÀllningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhÀmtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehÄll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jÀmfört med elever med lÄga betyg i Àmnet idrott och hÀlsa? PÄ vilket sÀtt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmÀngd?MetodData har samlats in genom en enkÀtundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraÄrselever pÄ en mellanstor gymnasieskola i en nÀrförort till Stockholm. EnkÀten behandlade tre övergripande Àmnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhÄllande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig sjÀlva, sin idrott och sitt eget idrottande. UtifrÄn en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjÀlp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades dÀrefter utifrÄn frÄgestÀllningen: vad menar deltagarna utmÀrker utövandet av roller derby i förhÄllande till det som de benÀmner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades dÀrefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhÄllande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som Àr förhÀrskande dÀr. Studiens konklusion blir sÄledes en frÄga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrÄgasÀttande av vad kvinnor fÄr lÀra sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ett urval högstadielÀrare i idrott och hÀlsa har för uppfattningar om och erfarenheter av motivationsarbetet och dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, vilka uppfattningar lÀrarna i vÄr studie har om motivationsarbetets betydelse för elevernas deltagande samt vad lÀrarna har för erfarenheter av att motivera elever till att delta i undervisningen. Studien har utgÄtt frÄn sjÀlvbestÀmmandeteorin. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer genomförts med fem lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades ortografiskt, det vill sÀga att uttalandena skrevs ned ordagrant.

The purpose of this work is to explore the artistic processes of an ensemble where a musician and one or more dancers play together, either by improvising or by interpreting music that is written for the ensemble. The main themes are about finding ways to work with written material and still keep the communication between the music and the dance alive. The author is also interested in finding ways of identifying himself in the medium of dance although he is a musician. The result of this work can be seen in this text and in the attached film material..

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie Àr att granska och analysera lÀrarens syn pÄ formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i Àmnet idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar-        Hur tÀnker lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa kring formativ bedömning?-        PÄ vilket sÀtt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lÀrarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemomrÄde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt Àr att undersöka lÀrarens syn samt tillÀmpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa i Àmnet samt att skapa en bild över vad hÀlsa Àr för dem. Jag valde tvÄ olika skolor, skolorna Àr relativt nÀrliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lÀrare har jag intervjuat. Alla var de behöriga frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio. TvÄ av lÀrarna undervisade bÄde de yngre och Àldre Äldrarna.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Denna studie handlar om hur undervisande lÀrare i Äk 9 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de stÀller pÄ sina elever samt hur de löser problem som uppstÄr i samband med undervisningen. Vi fÄr Àven reda pÄ hur lÀrare planerar olika moment i simningen och vilket innehÄll som Àr mest förekommande i simundervisningen. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod. Empirin bestÄr av intervjuer med tio lÀrare frÄn tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet frÄn intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning pÄ ett liknande sÀtt, men att det skiljer sig nÀr det kommer till bedömning och betygsÀttning. Det framkom Àven att alla lÀrare anvÀnde sig av det som kallas för extra simtillfÀllen i de fall dÄ elever hade svÄrt att uppnÄ kunskapskraven.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar bildlĂ€rarens förutsĂ€ttningar att arbeta utifrĂ„n den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod dĂ€r informanten Ă€r en bildlĂ€rare som Ă€r verksam pĂ„ en högstadieskola. Jag valde att utgĂ„ ifrĂ„n ett ramfaktorperspektiv dĂ€r jag undersökte i vilken utstrĂ€ckning olika ramfaktorer hjĂ€lpte eller begrĂ€nsade bildlĂ€raren. Att jag Ă€ven anvĂ€nde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolĂ€mnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och anvĂ€ndbara begrepp gĂ€llande underökningen av bildlĂ€rares attityder och instĂ€llning till digitala medier. Attityd kan ses sĂ„som en mĂ€nsklig resurs som alla bildlĂ€rare anvĂ€nder sig av i undervisningen och i verksamheten.

DÄ det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter pÄ sjÀlvkÀnslan, samt mellan negativ instÀllning till skolidrotten och lÄg fysisk aktivitetsnivÄ, kan man frÄga sig ifall detsamma gÀller mellan instÀllningen och sjÀlvkÀnslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns nÄgot samband mellan gymnasieelevers fysiska sjÀlvkÀnsla och deras attityder till Àmnet idrott och hÀlsa. Studien syftar Àven till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning gjord pÄ fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehÄller frÄgor frÄn CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska sjÀlvkÀnslan och attityden till Àmnet. Majoriteten elever finner Àmnet idrott och hÀlsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig nÄgot högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska sjÀlvkÀnsla och attityderna till skolidrotten, dÀr attityderna verkar bero pÄ sammanhanget istÀllet för graden av fysisk sjÀlvkÀnsla. Intresset för Àmnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande pÄ idrottslektionerna.

A?mnet a?r musikterapi med hja?rnskadade personer, skrivet inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikho?gskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen a?r att bidra till o?kad kunskap om hur det a?r att tolka och fo?rsta? hja?rnskadade personers sa?tt att kommunicera i en musikterapisituation, da? dessa har nedsatt kommunikationsfo?rma?ga, afasi, sva?rt med empati, ett utsla?tat ka?nsloliv, stel mimik och liknande.