Varje dag stöter vi pĂ„ förpackningar av olika slag. För mĂ„nga personer Ă€r öppnandet av dessa förpackningar ett svĂ„rt moment, dĂ„ det krĂ€vs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero pĂ„ skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgĂ„ngsreumatism. Åldrandet har ocksĂ„ en negativ pĂ„verkan pĂ„ handens styrka och funktion. Ett exempel pĂ„ svĂ„röppnade förpackningar Ă€r de med skruvkork av plast.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö pÄ en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehÄlla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gÄtt tillvÀga för att lyckas. Högstadieskolans förÀndringsprocess har dÀrför varit i stor relevans för oss att synliggöra dÄ vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vÀnda den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har Àven varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krÀvs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda pÄ förÀndringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

För personer med funktionsnedsÀttning har vardagen förÀndrats vÀldigt genom tiderna. FrÄn att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glÄpord och haft begrÀnsade rÀttigheter har personer med funktionsnedsÀttningar i senare tids handikappolitik helt andra rÀttigheter dÀr de skall ha möjlighet att leva som andra och fÄ ett bÀttre bemötande. Vi har i denna studie undersökt tvÄ kvÀllstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man anvÀnder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta anvÀndande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsÀttning. Vi valde ut dessa tvÄ tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och Àr de största av de kvÀllstidningar som produceras och dÀrmed har flest lÀsare som pÄverkas av artiklarna. För att begrÀnsa oss och Àven för att pÄvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, Àr materialet som anvÀndes frÄn april 2009 och tre Är tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi anvÀnde 81 st artiklar till studien. Med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat sprÄkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man anvÀnder termen rullstolsburen.

Att byta affÀrssystem Àr en komplex process dÄ man som företag mÄste ta hÀnsyn till mÄnga omkringliggande faktorer. Denna process blir inte enklare nÀr det rör sig om större företag med mÄnga personer inblandade. Enheterna Saab Aerostructures/Aerosystems som ingÄr i Saab AB har bytt ut 59 egenutvecklade system till ett affÀrssystem. Detta projekt Àr ett av det största i Europa i sitt slag och pÄgick under en tre Ärs period dÀr cirka 5000 personer har berörts. Det hÀr projektet Àr nÄgot som vi funnit intressant med tanke pÄ antalet system som bytts ut mot ett affÀrssystem men Àven vÄrt intresse för detta.Studien syfte Àr att ge verksamheten en utvÀrdering om hur kommunikation, information, utbildning bedrivits, samt hur nyckelanvÀndare och slutanvÀndares delaktighet har varit.

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills Àr det enbart LKAB:s egna omrÄden som drabbats, men inom loppet av nÄgra Är kommer ocksÄ infrastruktur och bostÀder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande jÀrnvÀgen mÄste ersÀttas 2012. Den nya jÀrnvÀgen kommer att gÄ i en strÀckning vÀster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriomrÄde. Passagen förbi LKAB:s industriomrÄde innebÀr att en kompromiss mellan jÀrnvÀgens och LKAB:s intressen mÄste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för jÀrnvÀgens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena Àr tunnelalternativet Kv125.

Aitik-gruvan utanför GÀllivare Àr en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och slÀntdesignen bygger till stor del pÄ undersökningar och karteringsarbeten frÄn 1970- och 1980-talet. Idag nÄr dagbrottet betydligt djupare nivÄer jÀmfört med dÄ dessa studier utfördes. Det var dÀrför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det rÄder liknande eller förÀndrade förhÄllanden betrÀffande spricksituationen i dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjÀlp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i dagbrottet.

StorstÀderna vÀxer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga pÄ ifall man inte vill offra naturomrÄden. En lösning Àr att bygga pÄ höjden, det vill sÀga öka antalet vÄningar. Det Àr vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrÀttsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhÀllet en tjÀnst och Àr med och mÀttar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla Àr hur ekonomin i olika föreningar Àndras i samband med takpÄbyggnad med en eller flera vÄningar och hur detta skiljer sig utifrÄn olika tekniska lösningar. Syftet Àr att utifrÄn detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som övervÀger att göra en sÄdan ombyggnation. De metoder vi kommer anvÀnda Àr granskning av dokumentation och handlingar frÄn olika föreningar som har genomgÄtt en takpÄbyggnad av en eller flera vÄningar.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de effekter som uppstÄr i en organisation nÀr denna stÄr inför nya förutsÀttningar, samt hur anpassningen till dessa nya förutsÀttningar kan förÀndra tidigare inarbetade system. Metod: Med tanke pÄ att uppsatsens syfte Àr av ett beskrivande slag, har studien utförts utifrÄn ett deskriptivt perspektiv. För att kunna genomföra detta har en kvalitativ metod valts. SjÀlva undersökningen har utförts utifrÄn fallstudier, dÀr intervjuobjekten har valts ut genom ett sÄ kallat snöbollsurval. Informationen frÄn intervjuerna har sedan anpassats till en modell, varmed uppsatsen haft en deduktiv ansats.Teoretiska perspektiv:Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgÄtt frÄn styrning av verksamheter och dÄ framförallt de bestÄndsdelar, i form av strategi, ledningsfilosofi, organisationsstruktur och styrsystem, som ingÄr i denna styrning.

Ataxi Àr dÄ hunden har svÄrt att koordinera sina rörelser och orsakas av att nervsystemet inte fungerar som det ska och degenereras. Degeneration av cerebellum och dÄ specifikt purkinjecellerna och granulacellerna ger en form av ataxi kallat cerebellÀr ataxi. Denna typ av ataxi uppvisas genom att hunden (Canis lupus familiaris) stÄr bredbent, har muskelkramper, obalanserad gÄng och ögonrullningar. Den genetiska bakgrunden till cerebellÀr ataxi hos hund finns beskriven hos flera raser, dÀribland beagle, finsk stövare, old english sheepdog, gordonsetter och coton de tuléar. Hos alla dessa raser nedÀrvs sjukdomen autosomalt recessivt och de orsakande mutationerna ger olika dysfunktioner inom nervcellerna som gör att de inte kan fungera som de ska och degenereras.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark frÄn fastighetsÀgare för att utöka eller effektivisera en allmÀnnyttig anlÀggning. En ?allmÀnnyttig anlÀggning? kan till exempel handla om ett företags önskemÄl att anlÀgga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbÀttra en teleförbindelse till ett omrÄde. NÀr det gÀller rÀtten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillÀmpas ledningsrÀttslagen som Àr speciellt utformad för markÄtkomst angÄende anlÀggandet av ledningar. I de flesta lÀnder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i ansprÄk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmÀnnyttan.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten. Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.

De verktyg som anvÀnds i omvÀrldsanalyser idag har sitt ursprung i metoder utvecklade för tvÄ decennier sedan för marknader som kan kÀnnetecknas av förhÄllandevis stabila förhÄllanden. Detta gör att det för vissa marknadstyper kan finnas behov av nya verktyg för att genomföra analysen. En marknadstyp som skiljer sig markant frÄn de stabila marknader som verktygen Àr utvecklade för Àr den framvÀxande/nubildade marknaden. Dennaa karakteriseras ofta av snabba förÀndringar och hög osÀkerhet bland aktöerna. I denna rapport undersöks behovet av att modifiera de befintliga verktygen samt testa huruvida en eventuell ny modell fungerar, eller behöver utvecklas vidare.

Inledning: Det finns mÄnga fördelar med fysisk aktivitet. Det Àr bland annat bra för hjÀrta och hjÀrna samt för koncentrations- och inlÀrningsförmÄga. Att frÀmja elevers hÀlsa Àr skolsköterskans huvuduppgift. DÄ det visat sig att skolbarn trots olika insatser blivit alltmer stillasittande och överviktiga mÄste skolsköterskan finna nya vÀgar att fÄ barn intresserade och motiverade att röra pÄ sig.Syfte: Att beskriva 7 ? 11 Äriga barns erfarenheter av fysisk aktivitet.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts i pilotstudien.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKT SJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS ? EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MALIN STÅHL CAMILLA VON GERTTEN StĂ„hl, M & von Gertten, C. OmvĂ„rdnad vid hjĂ€rtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens ? en systematisk litteraturstudie.