Sök:

Sökresultat:

1283 Uppsatser om Dammsäkerhet betongdammar lamelldammar upptryck horisontella sprickor slag - Sida 58 av 86

PÄverkansteknik i en livsmedelsbutik : En fallstudie av pÄverkansteknik pÄ PA:s Kvantum

Varje dag exponeras man som konsument för en mÀngd reklam av olika slag. Stora summor lÀggs varje Är pÄ reklam och konkurrensen blir allt hÄrdare för företagen att synas och mÀrkas pÄ marknaden. Det Àr viktigt för företag att förstÄ kundens inköpsbeteende och eftersom flertalet beslut tas pÄ plats i butiken satsar företag allt mer pÄ pÄverkan av kunden och dess beslut i butiken.Problemformulering i denna studie: Vad gör en livsmedelsbutik för att pÄverka kundens inköpsbeteende?Syftet med detta examensarbete Àr att identifiera och fördjupa vÄr förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar kundens inköpsbeslut och vilka metoder en livsmedelsbutik anvÀnder sig utav. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie dÀr intervjuer har genomförts med tvÄ personer pÄ PA:s Kvantum i Falköping.Den teoretiska referensramen utgÄr frÄn en modell av köpbeteende av Kotler (2006) som har bearbetats för att passa vÄr studie och vÄrt syfte.

Avrinning frÄn körbanor och hydrauliken hos stenfyllda dagvattendiken.

För ett regn med 10-Ă„rs Ă„terkomsttid och 10 minuters varaktighet kommer att fĂ„ en nederbördsökning pĂ„ 4 % enligt den modell som anvĂ€nds i P104 jĂ€mfört med modellen i P90 som anvĂ€ndes vid projekteringen. Om intensitets och varaktighetskurvor ritas upp med hjĂ€lp av regndata frĂ„n Uppsala, kommer det att medföra en nederbördsökning pĂ„ 24 % jĂ€mfört med P90. Ökningar mellan P90 och P104 kommer inte att göra att kapaciteten hos magasinen överskrids eftersom ökningen Ă€r sĂ„ liten. Dock sĂ„ tyder studierna pĂ„ att vattnet inte alls tar de vĂ€gar som har antagits vid projekteringen och som normalt antas vid dagvattenprojekteringar av detta slag. Det troliga Ă€r att större delen av den nederbörd som faller aldrig kommer att nĂ„ fram till dikena och infiltrera ner i dessa.Vid smĂ„ nederbördsmĂ€ngder kommer större delen av vattnet att infiltrera i stödremsan nĂ€ra asfaltskanten.

Att turismifiera ett land : Ett svenskt perspektiv om Innovasjon Norges arbete som Destination Marketing Organisation utifrÄn en framstÀllningsprocess.

Destination marketing organisations (DMO) Àr ett fenomen som gÄr att studera utifrÄn flera aspekter. Vi valde att utgÄ frÄn DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frÄgestÀllningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen Àr komplex, och detta arbetets syfte Àr dÀrför att fÄ en ökad förstÄelse för DMOs arbete utifrÄn en egenskapad modell, DMOs framstÀllningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har anvÀnds i studien, dÀr teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats pÄ ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in frÄn en mail intervju med Andreas ØrjasÊter Solhaug pÄ Innovasjon Norge.

"Mitt stora intresse, min stora sorg och min stora livspassion" - grÀnslöst frivilligarbete med gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö

Denna uppsats handlar om grÀnslöst frivilligarbete. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet Àr vÀldigt pÄfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet Àr att ta reda pÄ hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda pÄ vad som Àr deras motiv och drivkrafter och pÄ vilket sÀtt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar pÄ en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.

Aktionsforskning som metod för att uppnÄ delaktighet och godkÀnnande vid omorganisationer ? en fallstudie i NynÀshamns kommun

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krÀvande aktiviteter. Organisationsstrukturer förÀndras över tiden, vilket Àr en naturlig del i all samhÀllsutveckling. En viktig förutsÀttning för att kunna förÀndra sig sjÀlv och sin organisation Àr att skapa förstÄelse, delaktighet och acceptans för förÀndringen. Chefer och medarbetare mÄste kunna svara pÄ frÄgor av olika slag, framför allt pÄ ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har nÄgon annan gjort nÄgot liknande och vad Àr i sÄ fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Kan vaccination av barn yngre Àn tvÄ Är med heptavalent konjugerat pneumokockvaccin förebygga öroninflammation?

Pneumokockinfektioner finns av bĂ„de allvarligare och mer harmlösa slag och kan drabba mĂ€nniskan i olika Ă„ldrar. Meningit, sepsis, pneumoni, sinuit och otit Ă€r infektioner som vanligen orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae för vilken drygt 90 olika serotyper finns beskrivna. Mest utsatta för dessa infektioner Ă€r barn under tvĂ„ Ă„r, Ă€ldre personer över 65 Ă„r samt personer med nedsatt immunförsvar och vissa kroniska sjukdomar. År 2001 godkĂ€ndes ett heptavalent konjugerat pneumokockvaccin, avsett för yngre barn, innehĂ„llande serotyperna 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F. Varje serotyp Ă€r konjugerad till ett bĂ€rarprotein som bidrar till antikroppsbildningen hos barn yngre Ă€n tvĂ„ Ă„r.MĂ„let med denna litteraturstudie har varit att undersöka om vaccinering av barn yngre Ă€n tvĂ„ Ă„r med det heptavalenta konjugerade pneumokockvaccinet kan förebygga öroninflammation.

Vad förvÀntar du dig i lön? : Könsrelaterade skillnader i förvÀntad lön bland civilekonomer

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att lyfta fram och beskriva vilka kÀnslor som uppstÄr frÄn polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur pÄverkas de av de kÀnslor som uppstÄr i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrÄn teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och Àven utifrÄn polisens Ärsredovisning.Resultatet för det emotionella arbetet visar pÄ att poliserna överlag Àr nöjda med sitt val av yrke. De fÄr handskas med mÄnga olika kÀnslor beroende pÄ situation med mera.

Hur motiverar lÀrare i Idrott och hÀlsa elever till fysisk aktivitet?

Motivationsarbete Àr viktigt i skolans vÀrld, sÀrskilt i Idrott och hÀlsa, dÄ mÄnga elever aldrigÀr fysiskt aktiva pÄ fritiden, enligt litteraturen. Elevers instÀllning till fysisk aktivitet Àr enviktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hÀlsa. Syftet med examensarbetet varatt fÄ djupare kunskap om lÀrares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivtdeltagande i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet har Àven varit att belysa lÀrarnas erfarenheter av attstÀrka elever med dÄlig sjÀlvtillit samt hur de förhÄller sig till elevernas olika intressen ochbehov.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer dÀr fem stycken lÀrare i Idrott och hÀlsa, pÄgrundskolans senare del, intervjuats enskilt. LÀrares erfarenheter frÄn sin undervisning visadeatt samtal, kontakt och tillit till eleverna Àr det som Àr viktigast dÄ det gÀller att motiveraelever eller öka deras sjÀlvförtroende i undervisningen.

Fysisk aktivitet och stödjande miljöer inom vÄrd- och omsorgsboende

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Författare om högt och lÄgt inom litteraturen

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

HjÀlpmedel som underlÀttar öppnandet av skruvkorkar : - ett produktutvecklingsprojekt

Varje dag stöter vi pĂ„ förpackningar av olika slag. För mĂ„nga personer Ă€r öppnandet av dessa förpackningar ett svĂ„rt moment, dĂ„ det krĂ€vs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero pĂ„ skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgĂ„ngsreumatism. Åldrandet har ocksĂ„ en negativ pĂ„verkan pĂ„ handens styrka och funktion. Ett exempel pĂ„ svĂ„röppnade förpackningar Ă€r de med skruvkork av plast.

Socialpsykologiska kunskaper i skolan

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö pÄ en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehÄlla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gÄtt tillvÀga för att lyckas. Högstadieskolans förÀndringsprocess har dÀrför varit i stor relevans för oss att synliggöra dÄ vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vÀnda den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har Àven varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krÀvs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda pÄ förÀndringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

NÀr hjÀlpmedlet blir en identitet : kvÀllstidningarnas bild av rullstolsburna - en diskursanalys

För personer med funktionsnedsÀttning har vardagen förÀndrats vÀldigt genom tiderna. FrÄn att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glÄpord och haft begrÀnsade rÀttigheter har personer med funktionsnedsÀttningar i senare tids handikappolitik helt andra rÀttigheter dÀr de skall ha möjlighet att leva som andra och fÄ ett bÀttre bemötande. Vi har i denna studie undersökt tvÄ kvÀllstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man anvÀnder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta anvÀndande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsÀttning. Vi valde ut dessa tvÄ tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och Àr de största av de kvÀllstidningar som produceras och dÀrmed har flest lÀsare som pÄverkas av artiklarna. För att begrÀnsa oss och Àven för att pÄvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, Àr materialet som anvÀndes frÄn april 2009 och tre Är tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi anvÀnde 81 st artiklar till studien. Med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat sprÄkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man anvÀnder termen rullstolsburen.

Hur gick genomförandet frÄn flera egenutvecklade system till ett affÀrssystem? : En fallstudie pÄ Saab Aerostructures och Aerosystems

Att byta affÀrssystem Àr en komplex process dÄ man som företag mÄste ta hÀnsyn till mÄnga omkringliggande faktorer. Denna process blir inte enklare nÀr det rör sig om större företag med mÄnga personer inblandade. Enheterna Saab Aerostructures/Aerosystems som ingÄr i Saab AB har bytt ut 59 egenutvecklade system till ett affÀrssystem. Detta projekt Àr ett av det största i Europa i sitt slag och pÄgick under en tre Ärs period dÀr cirka 5000 personer har berörts. Det hÀr projektet Àr nÄgot som vi funnit intressant med tanke pÄ antalet system som bytts ut mot ett affÀrssystem men Àven vÄrt intresse för detta.Studien syfte Àr att ge verksamheten en utvÀrdering om hur kommunikation, information, utbildning bedrivits, samt hur nyckelanvÀndare och slutanvÀndares delaktighet har varit.

TrÀdrötter i skelettjord : en fallstudie i Stockholm

Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->