Kalla krigets slut innebar helt förÀndrade sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar för de flesta stater. DÄ var vÀrlden uppdelad i tvÄ tydliga block med tvÄ styrande supermakter i stÀndig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med mÄnga olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna sÀkerhetspoltiska omdaning har ocksÄ pÄverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats Àr en fallstudie som tittar nÀrmare pÄ Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och sÀrskilt pÄ Sveriges deltagande i den samma. Syftet Àr att söka efter de motiv som lÀggs fram för insatsen i sÄvÀl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrÄn de tvÄ grundlÀggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger nÄgonstans mitt emellan dessa tvÄ motsatta perspektiv. BÄda förhÄllningsÀtten innebÀr ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda flÀckar i studien och först nÀr man stÀller dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltsÄ förklaras av bÄde strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom vÀrldssamfundet..

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjÀrt- lungsjuka mÀn. Syftet var att fÄ ökad förstÄelse om vilka olika copingstrategier mÀn anvÀnde för att hantera sin sjukdom och leva ett hÀlsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmÄgan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansÄgs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vÄrdpersonal inom rehabilitering av hjÀrt-lungsjuka mÀn kunde stÀrka Ànnu mer.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för den svenska bolagskoden och dess grundtankar, och med hjÀlp av den informationen utreda och analysera effekterna av införandet av koden för svenskt nÀringsliv. Forskningsansatsen i uppsatsen Àr abduktiv/explorativ och metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer har genomförts med tre olika respondentgrupper, och intervjuerna har varit öppna, individuella och semistandardiserade. Referensramen visar att kriser ger upphov till reglering av olika slag, att det finns flera viktiga bakomliggande faktorer till bolagskoden samt ger en beskrivning av internationella erfarenheter. En mycket viktig faktor Àr det sociala kapitalet, som genomsyrar allt i samhÀllet och som hittills inte fÄtt stort fokus hos normskapare.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare kom vi att upptÀcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populÀrare sÀtt att skaffa sig förslag pÄ lÀmpliga studie- och yrkesval. Intressetester anvÀnds av verksamma vÀgledare inom bÄde skola och arbetsförmedling. Internet Àr vÄrt frÀmsta informationsanskaffningsmedel och anvÀnds alltmer inom vÄr bransch. Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen dÄ Àr giltig.

Syftet med studien Àr att identifiera aspekter av sÀrskild betydelse för samarbetslÀxor inom Àmnet svenska. Tidigare forskning visar bÄde negativa och positiva effekter gÀllande lÀxanvÀndning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens lÀxor bör trÀna bÄde Àmneskunskaper och förmÄgor, samtidigt som den mÄste kunna vara genomförbar utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar i hemmet. SamarbetslÀxor har introducerats av Skolverket som ett lÀxalternativ.

Bakgrund: Under Är 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjÀrde kÀnd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebÀr det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en Àndring i Sveriges abortlag att trÀda i kraft, vilket innebÀr att utlÀndska kvinnor fÄr tillÄtelse att komma till Sverige för att genomgÄ en abort. SamhÀllet betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Design som har en hög igenkÀnningsfaktor kan man idag uppleva har blivit mer vanlig dÄ det ofta dyker upp nya produkter och möbler av olika slag som Àr lÀtta att kÀnna igen och som vi dÀrför har vÀldigt lÀtt att ta till oss. Vi mÄr bra av att lÀtt kunna förstÄ oss pÄ, och man slipper tÀnka till och fundera kring varför objektet ser ut som det gör, det blir istÀllet vÀldigt lÀttlÀst.IgenkÀnningsfaktorn spelar alltsÄ en vÀldigt stor roll, och vi kan dra paralleller till t.ex.stÄuppkomiken dÀr stÄupparen ofta försöker skapa bilder och situationer som publikenkÀnner igen sig i, och dÀrför ocksÄ skrattar Ät skÀmten. Men att igenkÀnningsfaktorn pÄ designen Àr hög innebÀr inte enbart fördelar, utan frÄgan om vad som Àr plagiat och inte blir vÀldigt aktuell nÀr ett objekt Àr snarlikt ett annat. Om man tittar tillbaka i tiden kan man dra kopplingar till konstvÀrlden och s.k. ready-mades.

Detta examensarbete handlar om övergÄngsprocessen frÄn studier till arbetsliv för studie- och yrkesvÀgledare. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvÀgledares övergÄngsprocess frÄn studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnÄ vÄrt syfte och för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvÀgledare och sistaÄrsstudenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Den tidigare forskning inom Àmnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergÄngsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna krÀver.

Orsaken till tidig sprickbildning i nygjutna betongplattor Àr ofta den plastiska krympningen. Plastisk krympning uppstÄr under de första timmarna efter gjutning i samband med att betongen utsÀtts för tidig uttorkning. DÄ Àr fortfarande betongen form- och vibreringsbar och det egentliga hÄrdnandet har inte pÄbörjats. I de fall krympningen utsÀtts för mothÄllande krafter kan dragspÀnningar uppstÄ i massan och sprickor kan uppkomma. Den plastiska krympningen antas bero av tvÄ samtidiga vattentransporter i betongmassan, nÀmligen avvattning (vattentransport frÄn provkroppens inre delar till ytan) och avdunstning (vattenavgÄng frÄn ytan).

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvÀrdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att pÄ sÄ sÀtt kunna gÄ djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkÀtundersökning med medarbetare pÄ Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men Àven genom ett slumpmÀssigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger pÄ innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, sÄsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

I takt med att samhÀllet förÀndras gör Àven skolan det. Datorerna har fÄtt en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter dÀrmed nya utmaningar. PÄ vilket sÀtt och till vad ska datorn anvÀndas Àr nÄgra av dem. NÀtbaserade verktyg i form av lÀrplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook anvÀnds av flertalet verksamma lÀrare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svÄrigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssÀtt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielÀrare har för uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till att arbeta med nÀtbaserade verktyg i sin undervisning.

I Sverige finns det nÀstan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan frÄn jord till bord. De flesta av dessa myndigheter Àr kommunala nÀmnder som genom sina tjÀnstemÀn sköter tillsynen av mÄnga olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter Àr gÄrdsmejerier och andra mindre mejerier som i mÄnga kommuner Àr de anlÀggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket stÀller storakrav pÄ de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstÄ vid de tillsynsbesök som inte motsvarar bÄda parters förvÀntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dÄlig dialog. Detta kan leda till problem bÄde för företagare och för inspektörer som fÄr ett sÀmre arbetsklimat. För att komma till rÀtta med dessa problem mÄste man undersöka vad som fungerar bra och lÀra sig av dessa goda exempel.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste Ären genomgÄtt en markant flexibilisering i form av förÀndrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvÀrldsförÀndringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet pÄ flexibla arbetsformer och Àr en bransch som har genomgÄtt en kraftig tillvÀxt de senaste Ären. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte Àr att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehÄller en likabehandlingsprincip som innebÀr att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundlÀggande arbets- och anstÀllningsvillkor som dem som anstÀllts direkt av kundföretaget för samma tjÀnst. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur den svenska bemanningsbranschen pÄverkas av det nya direktivet.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som studerar hur vuxna pÄverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde pÄ Ätta halvstrukturerade intervjuer dÀr vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som Àr över 20 Är har nÄtts genom annonsering och via mail. Materialet Àr avgrÀnsat till att gÀlla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vÄrt resultat har vi redovisat vÄra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.

Att man ska leva och Àta hÀlsosamt för att hÄlla sig frisk och mÄ bra Àr de flesta mÀnniskor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar ökat de senaste Ären och fler och fler mÀnniskor drabbas av Àtstörningar av olika slag. Media pÄverkar samhÀllet att tro att dieter, snabb viktnedgÄng och bantning Àr hÀlsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framstÀlls som nÄgot bra bra. MÄnga mÀnniskor börjar nu förstÄ att media inte alltid har rÀtt och intresset för att Àta sund och hÀlsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrÄdgivare har man till uppgift att öka mÀnniskors förstÄelse för vad som Àr nyttig och hÀlsosam mat och ge dem rÄd kring deras kosthÄllning.